Tv-kärlekar.

Min livslånga kärlekshistoria med fenomenet Television har inte alltid begränsats till programmen i sig. Emellanåt har en karaktär dykt upp som fått mig att puta med underläppen, kanske tillochmed gny lite grann. Speciellt om det händer något pinsamt eller hemskt. Ibland har de väckt moderskänslor, ibland har jag varit livrädd för att karaktären ska dö och ibland har jag fantiserat om giftermål (okej, kanske främst när jag var knodd). Gemensamt är dock att dessa karaktärer följer med mej lika envist som minnen av gamla skolkamrater. Man bara kommer ihåg dom, ibland sammankopplar man lite känslor med dom, ofta vill man att dom ska vara verkliga. Om jag hade en fantastisk ekonomi skulle jag köpa ihjäl mig på dvd:er och sitta dagen lång framför tv:n och återuppleva våra åh så patetiska förhållanden. Patetiska för att det är fiktiv karaktär och för att jag är den enda av oss två som kämpar för att hålla kärleken vid liv. Allt ska man visst göra själv.

Till alla jag sett på TV och önskat var verkliga. Den här kategorin är tillägnad er.