Kan inte låta bli att fnissa och fortsätta fundera på mina referensramar när jag nu tittar på konståknings-EM och polska paret Dorota och Mariusz Siudek gör en fantastiskt fin paråkning till en låt som finns i typ discohouse-version på mitt Dancing Stage Fever-spel. Den går även under namnet "Robert Wells-låten" hos mig och mina vänner. Jag kan liksom inte koppla ifrån att de åker till "Robert Wells-låten", trots att den nu inte har några hetsiga beats och att ingen står och stampar på en dansmatta. Inte vad jag kan se iallafall.
Åh nu åker dom till Månskenssonaten! Åh vad jag älskar denna sport!
onsdag, januari 24, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag gillade det tyska paret som vann, Savchenky/Szolkowy... tycker inte att Dorota och Marek gjorde vidare bra ifrån sig, även om de har väldigt mycket tjusiga små finesser för sig. Men visst är det sjukt kul med konståkning? Isdans är nästan allra roligast - dräkterna, dramatiken och de småslemmiga, långhåriga gigolotyperna som nästan alltid utgör ena halvan av paret...
Ja, och dom åkte ju till Ennio Morricone! Bara för det förtjänar dom guld. Det var ett grymt guldåk. Väl förtjänat. Jag tyckte nog att Dorota och Marek kunde ha fått silver iallafall, kanske inget klockrent silveråk, men det kändes bättre och roligare än ryssarnas. Jaja, vad vet jag?
Jo, isdansen är min favorit också. I fridansen får de verkligen utrymme att bara bombardera med dramatik och storslagna gester! Väldigt camp.
åhhh men jag ÄLSKAR ÄLSKAR ÄLSKAR klassiskt skolade ryssar. (dvs ryssarna som blev tvåa) jag är så ledsen för att det inte verkar som om ryssarna får något guld i år de är mina absoluta favoriter!
jag saknar Ilia Klimkin bland herrarna, har han lagt av kanske? googling ett måste.
Och så den där genetiskt framavlade isdansarfransosen som är intervjuare på Eurosport numer. Hans haka är huggen ur granit. Han ser ut som en typisk sagoprins ur valfri Disneyfilm. Läskigt, han har säkert 30 kromosomer.
Skicka en kommentar