torsdag, november 27, 2008

Saker som gör mig vansinnig!!

torsdag, november 27, 2008

Man kommer till tunnelbanan och har så att säga lite ont om tid. Man kan höra det där lilla plongljudet som betyder att nu snart kör tåget in på stationen. Man störtar mot den rätt långa rulltrappan, bara för att bli omkörd av en kvinna med stor barnvagn. Kvinnan beslutar sig för att ställa sig precis i mitten av rulltrappan. Likt en kommunaltrafikens Gandalf står hon där. "None shall pass!". Man inser att man nog kommer missa sitt tåg. Man blir arg. Man tar en bild med mobilkameran i smyg och skriver ett surt blogginlägg. Man känner sig lite gladare.

Wax on, wax off?

Okej, jag såg bilden till den här artikeln och tänkte spontant att det här måste ju va en bild från något Madam Tusseauds typ? Sen insåg jag att man väl kanske inte brukar ha sponsrade eventväggar på vaxmuseum och kände liksom att vafan ska det här föreställa världens snyggaste par? Det går jag bara inte med på.

Nej men alltså allvarligt, är det inte en bild på två vaxdockor? Det måste det ju vara. Allt annat skulle vara så otroligt disturbing.

Det är bara å köpa!!!

Såfort jag känner mig lite ur gängorna brukar jag kolla på det här klippet med Bengt Frithiofsson. Jag älskar Bengan! Till exempel blir jag alltid lika glad när jag ser en flaska vin ur the Bengt Frithiofsson Collection på Systemet. Men allra gladast blir jag när Bengt och hans galna morgonhår inleder följande klipp med ett mustigt "Good morning wine lavörs!" för att sedan deklarera att "nu är det box-tajm".

onsdag, november 26, 2008

Roliga översättningar, part infinity.

onsdag, november 26, 2008
Jack i Will & Grace står framför badrumsspegeln och förbannar sin förmodade engångssuccé. Han är "a one hit wonder...Vanilla Ice..". I svensk översättning: "en dagslända...vaniljglass".

måndag, november 24, 2008

Whoooo are you, wo-oh, oh-oh..

måndag, november 24, 2008
Ett säkert tecken på att jag inte borde kolla på typ CSI strax innan jag somnar: står i duschen och tråkar Shaun som står och fixar håret. Han blir tyst och går ut från badrummet varpå jag blir helt övertygad om att han gått ut i köket för att hämta en stor kniv som han ska hugga ihjäl mig med. Alltså allvarligt. Det var som en helt galen fix idé som kraschlandade i mitt huvud. Kunde liksom se vilket typiskt avsnitt det skulle va. Grissom analyserar en silverfisk som återfunnits i mitt hår och Sara Sidle förhör Shaun och ba "So you went out to the kitchen, returned to the bathroom and stabbed her". Klipp till tillbakablick med gulfilter där man liksom ser allt genom mina ögon där bakom duschdraperiet och min falska känsla av säkerhet när Shaun drar undan draperiet och hugger mig några gånger. Jag var tvungen att ropa:
-"Shaaaaun?"
-"Yes?"
-"What are you doing? Can you come here?"
-"What? Why?"
-"JUST COME IN HERE"
-"Ok.."
*ser att han satt på sig jackan*
-"Oh, I just had a feeling you were out in the kitchen getting a huge knife that you'd come back and stab me with."
-"WHAT?"
-"Yeah, well, you know, just a feeling that came over me!"
-"Seriously."
-"Ok, you can go now, bye!"

Sedan återkom liksom den här känslan och jag tänkte "men skäääärpning, hur jävla störd i huvet är du Johanna?", men sedan tänkte jag att det vore ju typiskt att tänka så innan man blir ihjälhuggen i duschen av någon som typ fått en psykos eller gått lite allmänt Norman Bates sådär. Så då var jag ändå tvungen att igen ba:
-"Shaaaaaaaun?"
-"What?"
-"Öööh, what are you doing now?"
-"Well I'm not getting a fucking knife to stab you with, if that's what you think!"
-"Ok.."

Så, 1: sluta titta på crime shows innan jag somnar, 2: inte använda Psycho som referensram för hur livet skulle kunna te sig.

lördag, november 22, 2008

I <3 Resorb

lördag, november 22, 2008
En snubbe utanför korvmojen ba "asså ni är så roliga och söta!". Jag och Liza typ "niggah plz, vi vet", varpå han kontrade med "asså ä ni feminister eller?". "Eh JA?!!?!", svarade vi. "Men...", sade han, "... ni är ju så söta och roliga?". ÅÅÅåååh get with the jävla program liksom! Vi viftade ivrigt på en taxi och landade så småningom i Asspudding varpå nån jävla normis ba "ååååååååh hääääj, hallå, Boy George!!". Då var liksom talk to the hand-factorn så jävla epic att vi typ sjöng Karma Chameleon och hånskrattade åt normisens normishet hela vägen upp för Erik Segersälls Väg. Nu smuttar jag Resorb och känner att imorrn, då jävlar kommer jag va pigg och fräsch.

fredag, november 21, 2008

Koffein! WOHOOOOOOOO!!!!!

fredag, november 21, 2008
Jag är helt jävla hyper av allt kaffe jag hällde i mig tidigare idag. Magen snurrar, huvudet snurrar, jag vet inte om jag helst bara vill däcka på sängen och sova i en timme eller om jag hellre vill stå och studsa upp och ner i en timme. Klart är i alla fall att jag skiter i att skriva jobbansökan idag. Det är ju inte deadline förrns 8/12. Wohooo! Det är ju så min grej att göra saker i sista minuten.

Jag borde nog få i mig nån sorts vätska. Alltså jag känner mig typ full.

Plugghäst.


När jag antecknat allt som är värt i den här boken och sorterat anteckningarna, då. Då ska jag skriva en jobbansökan och sen är det fan fredag!

torsdag, november 20, 2008

Hej tomten.

torsdag, november 20, 2008
Jag tycker inte om att svara när det ringer på min hemtelefon. Det känns liksom som om det 9 gånger av 10 är nån asjobbig jävla försäljare eller min digitaltv-leverantör eller bredbandsleverantör som ringer och vill att jag ska uppgradera mina abonnemang. Men ofta jag tänker gör det! Jag har dåligt samvete över det här och försöker liksom peppa mig själv till att svara när hemtelefonen ringer. Men för någon dag sedan fick jag vatten på min kvarn när det ringde och jag - självpeppen var påtaglig - glatt svarade "Hallå?". I luren var det tyst. Sedan gick en inspelad kvinnoröst igång och sa "Congratulations, you've just won a Caribbean cruise..". Jag bara *paniiiiiiik* och slängde på luren. Nu är jag liksom tillbaka på ruta ett igen. Måste. Skaffa. Nummerpresentatör.

Could I write a requiem for you when you're dead?

WoW:ade nyss med Belle & Sebastian som soundtrack. Bara ytterligare ett exempel på min oerhört mångfacetterade personlighet.

onsdag, november 19, 2008

Mood: improved

onsdag, november 19, 2008

För idag är det ingen som borrar och på fiket spelar dom Divine Comedy. På den tomma tallriken låg det en gång i tiden en bit nötpaj. Jag borde verkligen plugga, men det är väl det jobbet är till för?

tisdag, november 18, 2008

*grinar blod*

tisdag, november 18, 2008
NU BORRAR DOM PÅ CAFÉT DÄR JAG SATT MIG FÖR ATT UNDSLIPPA MINA RENOVERANDE GRANNAR

Zombie.

Jag har varit tvungen att fly mitt eget hem eftersom mina grannar borrat som vore de påväg till andra sidan jorden sedan kl. 08.20 imorse. Det är alltså grannarna över mig som river ut hela sitt badrum, det konstaterades när jag nu lämnade huset och såg tunnorna med turkost kakel och cementsjok som lite stillebenskt stog bredvid ett gammalt badkar. Då håller dom säkert på minst hela veckan ut. Good times! I kombination med att bäbisen i lägenheten under (som hittills inte gjort ett ljud ifrån sig) vrålade oavbrutet mellan 01.00 och 03.30 cirka så är jag väl inte direkt på topp idag. Kan någon vara snäll att evakuera mig tills badrummet är klart och bäbisen fyllt 5 typ?

På 141:an till Hökmossen.

Någon satte sig bakom mig på tunnelbanan och luktade precis som pappa luktade om vintrarna under alla dom där bussresorna mellan hemma och skolan. Lukten av fodrad skinnjacka, skinnhandskar, hemmarullade cigaretter och Läkerol Special. Jag brukade luta mitt huvud mot jackans mjuka läder och han brukade berätta något eller fråga mig hur dagen hade varit med sin tysta lite sjungande röst. Jag tyckte alltid att dom där bussresorna var så mysiga. Jag brukade passa på att ta två Läkerol när han tog fram asken och hoppas att han inte märkte något. Det är fortfarande min favorit-Läkerol. Kanske inte för att den egentligen är godast, men för att den påminner så mycket om pappa.

måndag, november 17, 2008

Sluta renovera jävla idioter!!!!!!!

måndag, november 17, 2008
Alltså att vara student och försöka plugga hemma är som ett jävla skämt i det här huset. Alla mina grannar lider av nåt sjukt Martin Timell-syndrom och ska renovera på det där skitjobbiga och extremt högljudda sättet typ HELA TIDEN. Jag blir vansinnig! Är det inte badrum som totalrenoveras så är det golv som ska läggas om, och det verkar alltid vara lägenheterna precis runt vår som blir renoverade. Just nu sitter jag och försöker ta mig igenom Skolverkets rapporter rörande kunskapsdifferentiering från 1961 och framåt samtidigt som grannen under eller över typ river en vägg. Det är som om någon står och hamrar oavbrutet med värsta släggan. Skithögt! Jag hör alltså inte ljudet från min tv. Jag känner hur jag liksom bygger upp en helt vansinnig ilska som nog faktiskt ändå står i proportion till hur sjukt högt det här bankandet är. AAARRRGH!

Nej nu!

Tack vare ljuvliga Ataharis har jag nu lyckats mobilblogga hit till Skräpis istället för till en himla dummyblogg! Resultatet ser ni nedan. Det är en burk med färdigblandad whiskey + cola som Shaun köpte i Berlin när vi var där i början på året. Jag slog till på en Baccardi + cola (in the spirit of Daffyd - the only gay in the village) och lyckades till på köpet konversera på tyska med försäljaren (obs, konversationen var ej av typen "Ich heisse Strupsi, wau wau"). En bra kväll med andra ord!

Tekniska äventyr


Kolla! Jack & coke på burk! Röck n röll.

söndag, november 16, 2008

Hej hulagubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara!

söndag, november 16, 2008
Jag känner mig lite kluven inför det här med Hawaiiresan. Den innebär liksom att nästan hela december försvinner, och december är ju ändå den roligaste vintermånaden. Jag kommer missa glöggfester och glöggträffar och glögg...ja helt enkelt alla tillfällen där man hittar en ursäkt för att sänka en flaska glögg eller två. Eller tre. Så jag försöker ta igen det nu och pimplar glögg som en dåre. I annat fall får ja väl ta med mig lite glöggkryddor och stoppa nån liten smulig kanelstång i min Mai Tai när jag sitter där i den ljumma kvällssolen. Hmm. Nu när jag tänker efter så kanske jag inte känner mig så kluven ändå.

torsdag, november 13, 2008

Det kanske är den dåliga energilampans fel?

torsdag, november 13, 2008
I min ljuva ungdom sa en gång en kille jag dejtade att det första han hade tänkt på när han såg mig var "ditt röda hår, dina blå ögon och dina vita tänder". Ba *swoon*. Nu iallafall när jag stog och borstade tänderna så slog det mig att av dessa tre faktorer återstår bara en. Håret har en ny färg, men ögonen är fortfarande blå. Och mina tänder, dom ser ut att tillhöra en kedjerökande kaffesörplande tant. Hallå! Vad hände med mina vita tänder?! När jag drar till Hawaii är det jag som stormar in på Sephora och köper upp en livsförbrukning av whitening strips, det säger jag bara. Jag tänker: Ross i Vänner vars tandblekning gjorde att hans tänder lös i mörkret. Så ungefär. Då blir man dessutom lätt att identifiera i krogdimman!

Jo förresten, glömde jag säga att jag är klar med min tenta? Min sista tenta någonsin? Eller i ärlighetens namn kanske min näst sista, om jag får göra omtenta alltså. Jag ska fira genom att lyssna på Hearts Barracuda och sedan sova! Ain't no party like my nana's tea party, som det heter.

onsdag, november 12, 2008

Jodå, det går skitbra.

onsdag, november 12, 2008
Fan vad jag hatar ordet samtalsprocesser!!!!!!!!111oneone

Liten reflektion:

Vem fan döpte Emmerdale till Hem till gården?? Vilken gård? Vem kom hem? Det är ett så jävla random namn att ge till en tv-serie som utspelar sig på engelska landsbygden. Personen som kläckte idén typ "öööh...inte stan...utan landet..på landet finns det bönder...bönder bor på bondgårdar...gårdar...där man bor är hemma...JAG VET! HEM TILL GÅRDEN!". Alltså vem är du och hur fick du ditt jobb?


Ja, jag kollar på Emmerdale istället för att skriva tenta (eller levla). Jag vet!

Awol

Eftersom jag försöker levla till 70 och skriva hemtenta. Deadline för båda: imorgon. GL!HF!

måndag, november 10, 2008

Kanske är det den där jävla hustomten som varit framme igen.

måndag, november 10, 2008
I lördags hittade jag ett jätteviktigt papper som jag trodde att jag hade tappat bort. Jag blev så exalterad att jag förlade det. Nu ligger jag jävligt brunt till i min tentaskrivning kan jag meddela. Alltså livet!

lördag, november 08, 2008

När Skräphögen fick YouTube-spons.

lördag, november 08, 2008
Den här videon ramlade i knät på mig via Facebook:


Jag skrattade såhär mycket: jätte.

Sedan klickade jag ivrigt vidare till den här:


Och då skrattade jag såhär mycket: att min kille vaknade och kom ut i vardagsrummet och undrade vad fan jag höll på med. Nu vet jag inte om jag orkar skratta någonsin mer i hela mitt liv. Kanske om jag kollar på filmerna igen.

torsdag, november 06, 2008

Där humor bor.

torsdag, november 06, 2008
Sängen, text-tv, natt:

Jag: -"Look at this headline! Celebrity stung by scorpion.

*tystnad*

Jag: -"I hope it's someone from The Scorpions.
Shaun: -"I hope it's Sting.
Båda: -"Höööhöhöhöhöhöhöhöhöhöhöh!

söndag, november 02, 2008

Grattis!

söndag, november 02, 2008
Idag fyller min sambo år, men han är i England för att gå på begravning och jag ligger i soffan och plöjer avsnitt 5-8 av True Blood så något vidare firande är det väl inte tal om. Tänkte bara avdeppifiera situationen meddelst en liten hälsning:

Ey up darling! I know you pop in here every once in a while, so I just wanted to wish you a very happy birthday on a grand scale by dedicating a song for you in the old blogster.

Give it up for Dame Shirley Bassey (she has after all got the range darling, she's got the range!) :

lördag, november 01, 2008

Med livet som skyddad verkstad.

lördag, november 01, 2008
Alltså vad är det för fel på amerikanska tv-tittare? Varför måste alla tv-program göras om i amerikansk version för att de ska fatta? Amerikanska The Office är ju inte dåligt eller så, men liksom -varför- måste man flytta kontoret till USA? Intrigerna är ju ändå snarlika, så det kan ju inte handla om att The Office-humorn är för konstig för den amerikanska tv-publiken. Är det dialekten? Är det verkligen så svårt för en amerikan att förså brittisk engelska? Tillåt mig tvivla. Det är ju inte direkt Geordie eller Scouse vi stöter på i de här programmen.

Senast ut i raden är tydligen Life on Mars. Manchester har bytts ut mot New York, men i övrigt är plotten i princip precis exakt samma. Karaktärerna också. Är det någon sorts identifieringsproblematik som ligger bakom? Kan inte en amerikansk tv-publik identifiera sig med karaktärer och händelser som placeras utanför landets gränser? Det verkar ju helt stört. Det skulle innebära att de lättare identifierar sig med föräldralösa clownfisken Nemos öden och äventyr i Australien än med en faktiskt persons öden och äventyr i Australien.

Eller är det bara så att fantasin tryter hos produktionsbolagen? Whatever, men fatta hur jävla insnöad man blir om man aldrig exponeras för land som inte är ens hemland i populärkulturen. Om de enda gångerna du stöter på något eller någon som inte är amerikanskt filtreras genom en amerikansk kameralins. Konstigt att de är så jävla misstänksamma mot allt som inte är uramerikanskt.. Dom ba: "en ARAB! - han måste vara terrorist" (för det var Abdullah i senaste avsnittet av 24), "en FRANSYSKA! - hon måste vara en skitsexig kedjerökande beyotch" (för det var Mimi i EuroTrip 2) , "en RYSS! - han måste vara en vodkadrickande smygkommunist" (för det var Sergej i den där filmen.. eller var det tv-serien.. eller boken?..aja, han var vodkadrickande smygkommunist iallafall!).