Whoooo are you, wo-oh, oh-oh..

Ett säkert tecken på att jag inte borde kolla på typ CSI strax innan jag somnar: står i duschen och tråkar Shaun som står och fixar håret. Han blir tyst och går ut från badrummet varpå jag blir helt övertygad om att han gått ut i köket för att hämta en stor kniv som han ska hugga ihjäl mig med. Alltså allvarligt. Det var som en helt galen fix idé som kraschlandade i mitt huvud. Kunde liksom se vilket typiskt avsnitt det skulle va. Grissom analyserar en silverfisk som återfunnits i mitt hår och Sara Sidle förhör Shaun och ba "So you went out to the kitchen, returned to the bathroom and stabbed her". Klipp till tillbakablick med gulfilter där man liksom ser allt genom mina ögon där bakom duschdraperiet och min falska känsla av säkerhet när Shaun drar undan draperiet och hugger mig några gånger. Jag var tvungen att ropa:
-"Shaaaaun?"
-"Yes?"
-"What are you doing? Can you come here?"
-"What? Why?"
-"JUST COME IN HERE"
-"Ok.."
*ser att han satt på sig jackan*
-"Oh, I just had a feeling you were out in the kitchen getting a huge knife that you'd come back and stab me with."
-"WHAT?"
-"Yeah, well, you know, just a feeling that came over me!"
-"Seriously."
-"Ok, you can go now, bye!"

Sedan återkom liksom den här känslan och jag tänkte "men skäääärpning, hur jävla störd i huvet är du Johanna?", men sedan tänkte jag att det vore ju typiskt att tänka så innan man blir ihjälhuggen i duschen av någon som typ fått en psykos eller gått lite allmänt Norman Bates sådär. Så då var jag ändå tvungen att igen ba:
-"Shaaaaaaaun?"
-"What?"
-"Öööh, what are you doing now?"
-"Well I'm not getting a fucking knife to stab you with, if that's what you think!"
-"Ok.."

Så, 1: sluta titta på crime shows innan jag somnar, 2: inte använda Psycho som referensram för hur livet skulle kunna te sig.