Världens längsta boktips, del 1.

Okej, min panikartade lista. Den är skapad utifrån kriterierna nämnda i föregående post, och tar hänsyn till att X inte läst så fasligt mycket, vilket tar sig uttryck i att jag tar mig friheten att lista böcker som en del anser vara "självklara". Inser att jag inte kan posta alla tipsen på en gång i samma post, utan får tipsa pö om pö. Förlåt Victor. Men du kan ju bara coppa och pejsta kanske? Ni andra kanske borde droppa Sophie Kinsellas infantiliserande ursäkt till chick-lit och våga satsa på något annat? Bara ett förslag.


Den Hemliga Historien (The Secret History) av Donna Tartt
Typ alla och deras morsor har läst den. Den litterära trend-eliten (samt Stockholms Universitets samlade litt.vetare) hävdar dessutom att de läste den när den kom ut, för typ 14 år sedan. Jaja, alla klämde vi inte 500-sidorsromaner när vi var 11, och därför bör man läsa den om man inte redan gjort det enligt devisen "bättre sent än aldrig". Klass-komplex, erotiska vibbar och mord i intellektuell universitetsmiljö. Humaniora-porr utan dess like, och det menar jag naturligtvis är en bra grej. Svenska översättningen funkar fint.

Middlesex av Jeffrey Eugenides
Förra sommarens självklara födelsedagspresent. Familjehistoria som tar avstamp i Grekland berättas av intersexuell huvudperson. Smärta, incest, förvirring, och en alldeles fantastisk berättarröst som sneglar åt Homeros och hans likar. Även här är svenska översättningen bra. Populärkulturellt ps: Eugenides skrev även "The Virgin Suicides", som blev Sofia Coppolas debutfilm med Kirsten Dunst i rollen som Lux Lisbon.

Låt den rätte komma in, av John Ajvide Lindqvist
All hail John Ajvide Lindqvist. Alla älskar John Ajvide Lindqvist. Det är bara så. Denna, hans första roman, beskrivs på baksidan (tror jag) som Anne Rice, fast i Blackeberg. För er som inte fattar Anne Rice-referensen så handlar det här alltså om vampyrer. Fast med alkisar, pedofiler, mobbare och en mellanstadietjockis som är kär i den konstiga tjejen som är nyinflyttad på gården istället för kråsbeklädda män som hånglar på plantager i Lousiana.

Ett Öga Rött, av Jonas Hassen Khemiri
Lästes av alla medelklassjeppar som trodde att det skulle ge ghetto-cred att ha läst en bok av en författare som heter Hassan (jag har läst den stavningen ungefär en triljon gånger). Jonas Hassen Khemiri är visserligen uppvuxen på Söder och har gått på Handelshögskola, men han skrev ju iallafall på "såndär Rinkeby-svenska", så lite cred från spridda kulturberikare hoppades alla rödvins-sippande innerstadsbor som verkligen gillar förorten men aldrig har varit där (förutom i Bromma) på . Ebba Witt-Brattström bävar! Handlar iallafall om tankesultanen Halim som tycker att pappa är svennefierad och hellre hänger i Skärholmen än i Hornstull. En del hatar den för att den vänder på ordföljden, en del låtsas tycka att det är "uppfriskande", en del skiter i ordföljden och tycker att det är en grym bok.

Junkie, av William S. Burroughs
Okej, Burroughs var liksom nere med New Yorks gay-kultur på 30-talet. Alla bah "vafan, fanns det en gaykultur på 30-talet?". Svaret är såklart ja. Dessutom fanns det heroinister på 50-talet, vilket den här boken vittnar om. Lite självbiografisk i sitt sätt att undersöka drogberoende, och möjligheterna att undkomma det. Läses helst på engelska, men den svenska versionen "Tjacket" är tjänlig. Men om det är Burroughs man vill åt så är originalet helt klart att föredra.

Okej, slut på del 1. Måste äta lunch innan jag kör resten.