När postironin slår tillbaka.

Så Victor ska flytta till New York. Hans WoW-konto är visserligen användbart vart i helvete han än befinner sig, men vi kände ändå att en sista guildöl vore på sin plats. En guildöl är för den oinsatte alltså ett tillfälle där vi som är med i samma WoW-guild* träffas och dricker öl. Visserligen känner folk varandra även utanför guildet, så att säga, det är inte så att vi träffas med namnskyltar. Men ja, faktum kvarstår att informationskanalen som öltillställningen utannonserades i var guildchatten.

När jag och Victor sitter och pratar om att föreslå denna öl så kom vi av någon dunkel anledning fram till att vore det inte jeteroligt att dricka ölen på medeltidskrogen Sjätte Tunnan i Gamla Stan? Det är väl ändå vad alla människor i vår övriga omgivning som hör ordet "guildöl" förväntar sig? Ska vi inte bara embracea och liksom försöka se det härligt saftigt geekiga i situationen? Jo. Vi tyckte det.

Så vi övertalade vårt ölsällskap om det förnämliga i att dricka öl ur lerkrus och infann oss på angiven plats igårkväll.

Man kan väl säga att stället är allt man tror att en medeltidskrog ska vara. Vi var alla livrädda för att det skulle dyka upp gycklare och hällde i oss Wisby färsköl för att dämpa denna vår gycklarångest. Bartendern hade en maffig läderpung, nissen hade en bäbismössa i lin och ett stort killgäng blev handfast utkastade av den store skäggige bartendern efter att ha ägnat en dryg timme åt att bröla huliganramsor inspirerade av Borkarövarna (kl. 21.20..). Innan någon i sällskapet hade gjort det första toalettbesöket och kunde konstatera motsatsen funderade vi på om toaletten kanske enbart bestog av en planka att sitta på och en pinne att torka sig med. Det var på den nivån, ja.

Under hela kvällen såg jag bara 10 andra tjejer. Vårt sällskap ökade alltså kvoten kvinnor med cirka 100 %. Det här är inte en jätteovanlig situation, det händer även ibland när man beslutar sig för att delta i musikquiz på olika barer. Men det är alltid lika fascinerande! Hur jävlig jag än ser ut så vet jag till exempel nu att om det skiter sig med Shaun så kan jag med största sannolikhet rulla ner för trapporna på Sjätte Tunnan och gå hem med sällskap. Granted, sällskapet kommer antagligen ha Iron Maidens hela diskografi i bokhyllan och replikor av medeltida yxor på väggarna, men beggars can't be choosers som det ju heter.








* Ett guild är alltså som ett lag. Kan man säga.