onsdag, mars 25, 2009
För varje gnäll - ett steg närmare tillfrisknad.
onsdag, mars 25, 2009
Jag kan inte låta bli att tjura över faktumet att jag trots min sjukskrivning förväntas förbereda lektioner till min vikarie. Jag gör alltså det här hemma. Obetalt. För att kunna vara sjuk. Är inte det lite bakvänt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Med mig, ska det stå förstås. Jag är inte riktigt vaken än.
Galet! Det är som att jag skulle ta mig mig patienter hem på fritiden.
Det är problemet med er lärare - ni är alldeles för trofasta. Resten av världen hade naturligtvis skitit i att göra det, men ni gör det. Fantastiskt.
Det är detta som gör er till Sveriges moraliska ryggrad, och som samtidigt fullständigt underminerar när ni strejkar. Jag vet allt detta, eftersom min mamma är lärare - och tro mig när jag säger att jag debatterat det med henne ändå sedan högstadiet. Tyvärr.
Ja, men man är ju inte trofast mot sin skolledning (i det här fallet) ut mer mot sina elever. Och kanske lite lite mot stackars inplockade vikarien (eftersom man har varit i vikariens situation själv). Men det är helt galet, helt jävla galet.
Skicka en kommentar