Okej, inga fler Spice-rubriker nu.

Lika som bär:



Astrid Lindgren och Aaron Spelling. Helt klart separated at birth.

Anal Spice.

Åh, reklamen för Ac3 Comfort är ju så rolig. Jag blir på så gott humör varje gång jag ser mannen som spelar minigolf i t-shirten som det står Analklåda på. Analklåda. Känn på det ordet. Det är poetiskt. Låter som ett saftigt punkband från 1985. Tänk er vilken potentiell line-up: Asta Kask, Räserbajs och Analklåda.

Ginger Spice.

Detta är dagen då jag ger upp all kost för att istället endast inmundiga krossade fullkornspepparkakor i Onaka med ingefärssmak för resten av mitt liv. Alltså ingefära! I min monarki skulle ingefära vara kung, drottning och regering. Kan vi inte bara smaksätta allt med ingefära? Ingefärsbröd, ingefärskorv, ingefärsöl.. möjligheterna är oändliga.

Kinky Spice.

Ja okej, Spice Girls comeback-låt är rätt tråkig. Något som jag dock tycker saknas i debatten är varför videon ser ut som en julannons för Triumph? Ungefär när Geri dyker upp och sjunger sin första lilla bit så undrar jag spontant varför hon har handskar och bh när de andra tjejerna dittills varit ganska påklädda. Sedan helt plötsligt så rullar Mel B omkring på en pläd i pennkjol och bh. Och Posh dyker upp i någon sorts bondage-raffset på en stol.

Jämför till exempel med klippen i Beyoncés Irreplaceable, där hon går omkring i bh, kjol och stora papiljotter. Där funkar liksom papiljotterna som en sorts alibi. "Aha, okej, hon har kjol och bh för att hon håller på att göra sig iordning och så sjunger hon lite samtidigt". Men Spice Girls har liksom inget motiv? Ja, att dom är snygga och vältränade förstås, men det vet vi väl redan? Det blir liksom lite konstigt när så många kör på temat bh och kjol i videon, som om vi råkat ertappa dom på någon sorts kinky tjejmiddag. Det hela hade varit mer tydligt om dom kört på underkläder rakt igenom. Nu är det som om hela bh och kjol-grejen betyder något, och då vill jag veta vad. Är det så mycket att begära?

Boring Bones.

Av någon för mig okänd anledning hamnar jag varje kväll framför Bones på trean. Det är verkligen inte en särskilt bra serie. Inte lika trist som Navy CIS, som verkligen ger mig tråkighetseksem, men verkligen inte intressant. Hon Bones, vad hon nu heter i serien, ja ja, Zooey Deschanels syrra iallafall, hon är liksom varken sympatisk eller intressant. Sedan har hon och David Boreanaz verkligen noll on-screen chemistry. De enda måttligt intressanta karaktärerna är labbnörden med krullet och kanske också labbnörden som han är kär i. Och igår så handlade avsnittet om hur Bones och krulliga labbnörden blev levande begravda. Hallå CSI-avsnittet som regisserades av Tarantino? Det finns liksom inget originellt, och det o-originella har ingen själ som gör det lätt att tycka om ändå.

Och ändå kollar jag varje kväll. Det är helt klart i brist på annat.

Apropå att jag är lite kort i rocken.

Någon har googlat söta dvärgar i string. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det.

På söndag smäller det!

Då ska jag och Victor ha Lord of The Rings-maraton. Vi tänkte kolla på alla tre filmerna, extended version, i rad här i min soffa. Dom är väl drygt 4 timmar långa, så vi får börja tidigt. Anyhoodles, eftersom vi vet att det är många därute som önskar att dom kunde vara med så tänkte vi på det klassiska konceptet Ett Foto I Timmen. Det är ännu lite oklart exakt vad det är vi ska fota en gång i timmen (vad äter vi just nu? vilken scen har vi kommit till?) men det löser sig. Klart är iallafall att Shaun antagligen kommer hålla sig långt härifrån, han tycker nämligen att filmerna är skittråkiga. Jag och Victor däremot blir ju lätt väldigt entusiastiska och funderade snabbt på lämplig (vegansk) mat att förtära, samt lämplig klädsel. Vi är ju inga lajvare, så ringbrynjor och koltar får vi väl skippa. Men sen kom vi på att Victor har så håriga fötter så om han är barfota så blir det ju lite hobbit-stämning iallafall. Sen är ju jag rätt kort också.

Förresten:

Måste veta. Är det Wino som sjunger i årets julreklam för Coca-Cola?

Praise the lord!

Alltså nu är det dags för ett riktigt stort jävla ärkekors i taket. Jag har köpt inte mindre än 4 julklappar. Innan slutet av november! Tror ni det kan betyda att jag slipper panikspringa runt hela stan sista veckan innan jul tillsammans med alla amatörer? Kan det betyda att jag för en gångs skull faktiskt får sitta och sippa glögg i soffan och kolla på tv istället för att stå i 20 meter lång kö i svettig butik?

Nej nu tar jag ut segern i förskott. Andas lugnt och fortsätt handla.

In my beautiful neighbourhood.

Det är ändå märkligt det här med bloggandet. Jag har alltid tittat på omslaget till Nick Caves Murder Ballads och tänkt att där i det där lilla huset i granskogen bor han med PJ Harvey i ett parallellt universum. Och dom sitter framför brasan och skriver sånger om varandra och hon har klänningar med blue quilted violets across the breast.

Och lite så är det med bloggarna. I ett parallellt universum bor vi i samma lilla kvarter. Jag scannar efter boy on boy-referenser i popkulturella verk i sällskap av Sleeples och en gemensam BiB. Jag dansar kalsongdans och steker köttbullar med Eff. Jag skvallrar om Gustafs Skål och soc-intriger med Pojkfröken. Därför känns det så tråkigt när någon försvinner, slutar blogga. Det är som om någon flyttar ut ur vårt lilla kvarter och en lägenhet blir alldeles öde och tom. Sedan tar det lång tid innan någon ny flyttar in. Kanske spelar den för hög musik eller borrar på konstiga tider. Kanske står den inte ut med mina arga tvättstugelappar. Man vet inte riktigt förrns efter ett långt tag, och då kanske hen har belutat sig för att flytta ut. Så står man där igen med en tom grannlägenhet med stor balle och magnifik utsikt.

Alltid lika roligt.

Jag: Hej, det är Johanna
Telefonförsäljare: Hej, god kväll, jag ringer från XXX, är det Johanna Mellannamn Efternamn jag talar med?
Jag: Nej, det är det inte. Hon kommer hem om en timme.
Telefonförsäljare: Jaha! Ja men då ringer jag tillbaka om en timme. Ha en bra kväll!
Jag: Detsamma!

Can't beat the feeling.

Känslan av att hälla upp mineralvatten i ett väldigt stort nydiskat glas och inse att det smakar misstänkt likt Grumme Diskmedel Hav och sekunder senare identifiera bubblorna på vattnets yta som mer skummiga än kolsyriga.

Stoppa valfriheten!

Sitter här och stirrar på ett tomt dokument och det lär jag ju fortsätta göra. Ska skriva en argumenterande essä på valfritt ämne till imorrn och jag vettefan vad jag ska skriva om.

jag kan verkligen inte nog poängtera hur jobbigt jag tycker att det är med valfria ämnen i skriv-eller taluppgifter. Ååååååh jag vill bara käka pizza och kolla på Six Feet Under hela dagen. Men nej. Skitliv.

Voldemort, Voldermort oooh Voldy Voldy Voldy...

Det kanske är helgens alkoholintag eller det faktum att jag befunnit mig på en pytteliten båt mitt på ett stormigt Östersjön i 30 timmar, men gud vad jag har skrattat åt det här:


Tack för tipset Victor!

På tunnelbanan, på tunnelbanan...

Spanat på tunnelbanan 1: Popjunkien. Hon var skitsnygg. Det var inte jag. End of story.

Spanat på tunnelbanan 2: Tjej som gick barbent i ett par peep-toes. Kunde inte sluta stirra. Jag tyckte att det kanske var lite kallt för min skinnjacka liksom..

I tunnelbanan, i tunnelbanan...

Jag älskar sekunderna i rulltrappan när man inte vet om jeansrumpan man står bakom tillhör en uteliggare eller en hipster.

Katie Melua blir nästan intressant men faller på målsnöret.

Jättesöta och jätteduktiga och jättetråkiga Katie Melua har gjort en låt på samma tema som hennes kollegor Nicklas Strömstedt och Neil Hannon, nämligen en låt av typen "om du var en si, så skulle jag var en så". Inget fel med det, för det är ju som bekant så att om du var ett hav vore jag ett regn, om du var himmelen skulle jag ha vingar. Jag lyssnade med ganska låg uppmärksamhet när Katies alster spelades på ett Vh1 nära mig, och höll på att sätta mitt körsbärste i halsen när jag hör det präktiga, men trots allt marijuanarökande, stycket sjunga:

if you were a piece of wood
i would nail you

"Åh, vad roligt", tänkte jag i någon nanosekund. Genast började bilder av mys-Svenssons som tänt lite ljus på lördagkvällen flimra framför mina ögon. Ljus, parkett och Mio-soffa. Och någon lägger på lite mood music för att ackompanjera bostadsrättserotiken. Där ska dom sitta, mys-Svenssons i sin Mio-soffa (Ikea är ju så .. hyresrätt) i sin dyra bostadsrätt och smutta på ett glas vin och vara pariga och lyssna på söta Katie Melua som sjunger sött om söta saker. Kanske sjunger tjej-Svensson med, "om du var en träbit så skulle jag sätta på dig...".

Jaja, hur som helst så gick den där nanosekunden över när Katie Melua genast lägger till:

..to the floor

Sedan var det visst något om att om du var en segelbåt så skulle hon segla dig till shore. Men då hade jag redan somnat.

I give you: Leonid The Magnificent!

Hade jag använt mig av sådana förkortningar hade jag LOL:at mig själv in i evigheten nu.

I can't help skämmas ihjäl with you (eller: Ta mig Leonid!)

Jag vet inte om jag är redo att skratta eller gråta. Känner på fullaste allvar att jag flamsfrustar fram tårar. Jag har som vanligt råkat ramla in i ett avsnitt av the never ending skitprogram America's Got Talent.

Kära America's Got Talent, YOU ARE FUCKING KILLING ME. Först en vidrigt gapande liten 9-åring i lila läppstift, sedan fem fula hillbillies i frisyrerna som Beverly Hills 90210 glömde som steppar "for America", och jag vrider mig av skämsighet och obehag. Då skickar David Hasselhoff (allvarligt Hoff, jag har dig på min jacka, lägg av med det här nu) in en hemskt pretentiös kvinna som spelar harpa och sjunger Oh Dannyboy i bästa Enyafantomen på operan-stil.

Ja, du läste rätt.

Hon spelar harpa och sjunger Oh Dannyboy och jag får skämsrysningar bara jag skriver det här på min dator nu. Och precis när jag känner att min ryggrad är på väg ut genom bröstkorgen i ren genansångest, då vänder hon sig till sidan och greppar tag i en flygel och ger sig på Can't help falling in love tillsammans med någon stackars körtjej som stelt sjunger en andra stämma.

Detta följs snabbt upp av paret som byter kläder jättesnabbt, och som sedan blir utskällda av det fräscha konceptet "den engelska domaren som är taskig". Han undrar varför paret inte ändrat sin show (eh, för att den går ut på att byta kläder jättesnabbt?) och undrar om det beror på att dom är döva, korkade eller bara inte lyssnar på kritik. Den ryska kvinnan grinar backstage och menar att "It's not easy to take critics like this. When people call you deaf". Nej, det är såklart jättehemskt att bli kallad för döv. The horror!

Och jag beslutar mig till sist för att skratta när en supersöt 8-årig tjej släpps lös på scenen med Enya-kärringens flygel. Hon hålls säkert inlåst i hemmet av en kändiskåt morsa och får spela skalor dagarna i ända, och visst inleder hon med att spela lite klassiskt iförd en ljusrosa prinsessklänning. Men sedan har mamma tydligen bestämt att hon måste spexa till det lite, och hon sparkar därför bak sin pianopall och spelar någon sorts valiumversion av Shake rattle n roll samtidigt som hon dansar lite osäkert. Just då sitter jag nog med tårar i ögonen faktiskt. Det är låter så illa och är så sorgligt på något sätt. Men sedan bestämmer hon sig för att sjunga lite också. "Let's shake rattle and roll....let's shake rattle and roll.." får hon ur sig och ser ut som en liten hundvalp som får hundgodis när idioterna i publiken klappar i takt.

"Det är så hemskt, det är så hemskt", väser jag framför min tv. Då styr "den engelska domaren som är taskig" upp det hela och säger efter David Hasselhoffs och Brandys hyllningar att hennes framträdande inte var så bra. "You can't sing", säger han dödsallvarligt till 8-åringen och publiken buar och hon ler väluppfostrat och jag inser att nej, inte grina. Skratta.



UPDATE: Definitivt skratta när den helt sinnessjuka ryska drugan Leonid firas ner från taket och vrålar "LEEET'S GOO VAAAAAJLD" iförd en enorm huvudplym. Han är en jävel på rockring och rockar nu bokstavligt talat RÖV iförd limegrönt spandexraffset med extrasnorre. Alltså han snurrar rockringen runt häcken och publiken, som alltså består av 99% idioter och har klappat hysteriskt till varenda lam akt hittills, ser helt förstörda ut. Under bedömningen har han på sig brudslöja och ligger på mage och sprattlar med benen. Sura engelska domaren menar att han kanske skulle vunnit "America's got absolutely complete imbecills" eftersom Leonid tydligen helt saknar talang. Alltså han kan rocka rockring med röven för guds skull, efter föregående akter framstår han ju som rena rama presidentkandidaten! På engelska surkartens homofoba kommentarer svarar han dessutom ett diplomatiskt "i kan go to have kriiiismas vit jo in jår haos". Inte ett hot, ett löfte, hoppas jag!

Någonstans på gränsen mellan rastlöshet part infinity och koma.

Not Your Average Harry Potter Quiz created with QuizFarm.com

You scored as Hermoine You're a dork, but at least you're smart. You're a perfectionist, who doesn't deal well with problems. However, you are true to your words and therefore dependable. You love Ron. Hermoine 67% Tonks 42% Fred and George 42% Luna Lovegood 42% Sirius Black 42% Ron 33% Dumbledore 25% Remus Lupin 25% Neville Longbottom 17% Severus Snape 17% Draco Malfoy 8% Harry Potter 8% Hagrid 8%

It's true! I do love Ron! Jag är Humbert Humbert och han är min Lolita.

Vad är poängen?

Alltså jag FATTAR verkligen inte människor som hälsar på folk med någon variant på orden "shit, vad du ser ut" när man träffas. Vad är poängen med det? Om jag ser förjävlig ut för att jag mår förjävligt, då minskas inte direkt mitt lidande av ditt påpekande. Om jag mår skitbra, men bara råkar se förjävlig ut ändå (dålig hårdag, hudutslag, lite sömn, fan vet jag), så kommer jag ju genast att må bra mycket sämre efter din inledande hälsningsfras. Så exakt vad är det tänkt att man ska uppnå med en sådan här kommentar?



(nä, ingen har sagt det till mig idag)

Vänner: Hjälp!

Jag måste berätta om något självupplevt på mitt seminarium på fredag. Problemet är att jag inte kan komma på något roligt/konstigt/sorgligt som någonsin hänt mig. Kan ni hjälpa till eller? Det kan ha hänt er också, man får hitta på och sno någon annans historia. Jag är helt hopplös på att komma på grejer att snacka om. Som till i fredags, då man fick prata om vad som helst, men man skulle göra det förklarande. Det är som att sätta ett vitt papper under näsan på mig och säga "rita vad du vill". Möjligheterna är för fan oändliga, ingenting framstår ju som intressant nog i den situationen. Åh det är så opedagogiskt att jag blir upprörd.

Men iallafall: hjälp!

Ordningsfråga.

Ursäkta mig, men uttrycket "att lägga benen på ryggen", är inte det jävligt missvisande? Om jag skulle vilja avlägsna mig från en plats snarast möjligt så är väl ryggen det sista stället jag skulle placera mina ben på? Där gör dom ju fan ingen nytta. Såvida man inte konstant förflyttar sig i brygga förstås. Då kanske det rent av skulle underlätta att lägga benen direkt på ryggen, lite mer bekvämt sådär.

Ja!

Nämen om man skulle ta och läsa lite i Lennart Hellspongs "Konsten att tala"?!

[head/desk]

Rastlös.

Min röv har somnat och jag känner mig så vansinnigt rastlös men samtidigt så vansinnigt trött. För trött för att göra något, men för rastlös för att bara sitta ner och vara. Kan inte koncentrera mig på något vettigt, men det riktigt kryper i kroppen.

Vid den här tiden på måndagar brukar jag dansa i två och en halv timme, men kurserna är slut. Känner mer och mer att jag behöver 500 riksdaler för att få plats på lilla vinterkursen, som visserligen bara sträcker sig över tre tillfällen på lika många veckor, men ändå. Något. Kanske ska ta ett bad.

Hmmm.

Hur kommer det sig att när jag julshoppar online så slutar det med att merparten av prylarna är till mig? Jag har nu handlat för 700 kr någonstans, och av dom 700 kronorna är det bara 200 som är present. Resten är ju förstås också present, fast till mig. Från mig.

Tvärtomvärlden.

Det här med Craig David och Bowie-samplingen. Det känns inte helt bra. Inte för att jag har något emot att man samplar David Bowie (okej, jag ljög nästan lite nu), men för att Craig David gör det. Han är ju så sjukt töntig? Han ska alltid se så "fly" och nonchalant sexig ut. Urrrk. Inför releasen av nya skivan har han tydligen gymmat sitt little heart out, för i videon till låten som jag pratar om så påminner han starkt om P. Diddy. Hans huvud är definitivt för litet för hans kropp.

Och är inte det lite intressant förresten? När kändiskvinnor modifierar sina kroppar så ser de ofta ut som vandrande klubbor. Deras huvuden ser alldeles för stora ut för deras pinniga små kroppar. Men kändismännen blir felproportionerliga på andra hållet (som av en slump visas nu en Timbaland-video), alltså med minihuvuden på jättekroppar.

"Undulater som bits"

Ursäkta mig, nu kanske det är en halv vinflaska som talar men jag tycker att det är sjukt roligt att de här sökningarna kom på rad, det är för fan poesi:

aladåb
knula
alligatorpäron
baladi-kläder
nakna tjejer med kevin
fino vino
knula min fru
knula min fru

Loneliness is a cloak you wear.

Vi såg äntligen 30 Century Man, dokumentären om Scott Walker, härom kvällen. Den var helt fantastisk. Om ni har möjlighet så låna, hyr eller till och med köp (om ni gillar Scott Walker). Det är intervjuer med Bowie, Jarvis, Brian Eno och fan och hans moster, och såklart med the man himself. Scott Walker ser för övrigt helt stört fräsch ut, typ tio år yngre än vad han faktiskt är. Och om man är helt ointresserad av Scott Walker, hans musik och hur den har påverkat typ allt i västvärldens musikscen så kan man iallafall låna den och spola fram till delen där vi får se honom dirigera en stackars trummis som istället för trummor ska slå taktfast på en stor bit kött under inspelningarna av senaste skivan. Pure freakshow.

Här är Scott när han var med i Walker Brothers. Rockhistoriens bästa frisyr, utan tvekan:


Och här är låten som fick mig att över huvud taget intressera mig för Scott Walker en gång i tiden. Han procuderade hela skivan som låten är tagen ifrån och och den (skivan alltså) är enligt mig en av de mest oförtjänt förbisedda skivorna någonsin. Jag älskar både låten och skivan hämningslöst.

I fix.

Pank och övergiven är min nuvarande status. Shaun har dragit till Berlin, och jag sitter hemma och trycker i mig äppelkaka. Som vanligt har jag grandiosa planer på att fixa grejer, jag tror alltid att jag ska fixa en massa grejer när Shaun är borta. Typ måla, slipa, fixa. Martin Timell-stylee. Det slutar alltid med att jag ligger i soffan och kollar på Pride & Prejudice (åh Colin..) och trycker i mig ohemula mängder chips.

Annat jag ägnar mig åt som gräsänka är att äta hur mycket vitlök som helst. Shaun lider av svår vitlöksfobi, och det kompenserar jag genom att ha vitlök i varenda maträtt när han är borta. Funderar som bäst på hur jag skulle kunna inkorporera vitlök i min frukost. Vitlöksgröt, hm, kanske kan funka?

Okej, mål för helgen (som sträcker sig till måndag kväll):
- slipa klart väggen i köket och måla skoltavlebiten.
- moppa badrum, dammsuga sovrum (somnade bara jag skrev det)
- packa upp greklandspackningen (allvarligt talat!)
- skriva två retoriska analyser

Äh men fy fan vilken jääääävla partyhelg jag ska ha rå. WOHOOOO!

Twister Moves-kärringen driver mig till vansinne.

Det finns faktiskt inga gränser över huvud taget för hur mycket jag hatar reklamen för Twister Moves. Varför i helvete måste hon speakern rimma? Med så genomusla rim! "Vart som helst kan ni spela, hoppa tills dom andra börjar fela", alltså jag känner ett sådant genuint HAT när hon säger det. Och sedan, när man bara vill sätta sig ner och skita framför tv:n och sedan smörja in skärmen i fekalier för att demonstrera denna okontrollerade motvilja, då klämmer kärringjäveln i med sin allra käckaste röst och ryter snällt om "coola grooves" eftersom att det naturligtvis är det enda som rimmar med "twister moves". Coola grooves! Jag upprepar: coola groves! Som om någon bryr sig om coolhet efter 30 sekunders idiot-voice over kombinerat med bilder på amerikanska tweens som gör "häftiga" dansrörelser på en liten plastduk i en studio som med hjälp av innehållet från den lokala sandlådan ska se ut som en strand.

Försökte hon vara rolig eller?

Är det någon sorts kuggfråga när passpolisen visar en det blivande passet med tillhörande "hej jag har precis släppts ut från Anstalten för Idioter med Skitfult hår och Svårt Asymmetriska Ansikten"-bild och snällt frågar: känns det bra så?

Eh nej, jag ser ut som en psykopat och jag vill att min frissa ska komma hit och fixa mig, och sedan får ni ta 50 bilder på mig av vilka jag sedan får välja ut den bästa. Ville jag säga. Men jag sade istället diplomatiskt alltså, bara jag får mitt pass så blir det nog toppen.


Annars älskar jag passexpeditionen på Bergsgatan. Dom är så jävla snabba. 5 arbetsdagar för pass och id. Chop, chop. Men bilderna alltså, jesus tittyfucking christ...

I said no, no, no..

Kul. Måste fixa pass och fiffar som fan enligt devisen "bättre med ett välsminkat mugshot än ett mugshot där man faktiskt ser ut som om man kommer direkt från opiumhålan". Så ska man lägga på en helt vanlig, smakfull liten kråkspark med eyelinern och vad händer? Det blir ojämnt på ögonlocket. Om ni någonsin ägnat er åt umgänge med flytande eyeliner så vet ni att det bara finns en utväg, nämligen att måla lite tjockare. Okej, great. Nu ser jag ut som Amy Winehouse och ska ge mig ut i snö, vilket innebär att jag kommer se ut som Amy Winehouse korsat med en tvättbjörn när jag väl kommer fram till passexpeditionen. Kul att man kommer bli insläppt i ungefär noll länder med ett passfoto som skriker straight outta Malmskillnadsgatan.

Söndagkväll i premenstruell tid.

Hur man vet att det är PMS-tider: smäller i mig en festpåse sourcream & onionchips och grinar 40 minuter in i Cold Mountain.

"Äh, he's a donut, he's a fuckin' donut.."

Nähä. Inga förslag. Då blir det väl Eddie då. How predictable.

Retorisk förebild?

Hjälp! Imorgon ska jag hålla ett anförande om en retorisk förebild. Problem: jag har ingen? Vem skulle man kunna prata om?

Hoppsan.

Råkade visst äta ett halvt paket Lemoncurd-glass.

Äntligen hemma!

Allvarligt. Jag har ägnat dagen åt att sätta upp gardiner i vårt förbannade jävla kukburspråk. Jag har sågat stänger, borrat hål, insett att jag borrat på fel ställen, tryckt i plastic padding, borrat nya hål, skruvat, sågat lite till, mätt, sågat, sågat och sågat. Och nu äntligen sitter gardinjävlarna uppe. Jag är helt jävla slut, men har nu duschat och käkat och tänkte väl åka och vinna quizen på KGB nu då.

Träffen.

Jag älskar ju som sagt var kontaktannonser. Så fort jag hittar ett uppslag i en tidning så bara måste jag läsa. Jag skulle blygsamt vilja påstå att jag under åren blivit något av en expert på kontakannonser. Inte så mycket en expert på vad man ska skriva, utan snarare en expert på vad man inte ska skriva.

Till exempel bör man inte slänga sig med uppenbara lögner. Exempel:
Hej! Jag är en kille på 30 år, är eko-
nomiskt oberoende, har vunnit
massa pengar på tips o trav. Jag
söker en snäll, söt, kramgo tjej 18-
30 år för fast förhållande.

Ett annat tips är att inte fråga efter omöjligheter:
Jag söker en tjej i alla åldrar
En person kan trots allt bara ha en ålder i taget.

Försök gärna vara lite mer specifik än:
Jag söker dig kvinna i väldigt
mycket mogen ålder, det bety-
der 50-80 år.
När du bemödat dig med att betona "väldigt mycket" så kanske åldersspannet du anger inte sträcka sig över 30 år? Jag hade nog som 50-åring rynkat på näsan åt att bli ihopbuntad i samma åldersgrupp med någon som är äldre än min mamma.

Ett hett tips: Är du pedofil, eller i gråzonen däromkring, så kanske det är en dålig idé annonsera i en tidning.
Hejsan! Gillar du killar som är lite
älde? Jag är en lugn, harmonisk,
blond kille på 40 år. Jag söker en
tjej som är i tonåren och upp till
25. har inga barn o inga husdjur.

En kontaktannons är inte ett CV!
Hej! Jag är en svensk kvinna på 36
år. Jag har ett språkligt intresse,
ett natruintresse, matlagning o
trädgårds o växtintresserad. Är
kunnig till en del inom data.

Om du låter som en svensk version av Vicky Pollard så råder jag dig att ta hjälp i ditt författande.
Hej! Jag är 18 år o jag söker en kille
18-23. Max 23 men gärna yngre.
Jag gillar att sjunga o dansa m.m.
Ja, jag söker helt enkelt en kille.

Slutligen. Att skriva en kontaktannons är inte lätt. På några få ord ska du beskriva vem du är och vad du söker. Slösa då inte bort en halv annons på att utge dig för att vara ute efter något du faktiskt inte är intresserad av.
Hej! Jag söker dig tjej/kvinna vars
ålder, utseende o nationalitet
inte spelar någon större roll. Du
bör dock inte vara alltför rund o
du får gärna vara yngre.


Lycka till!

God natt.

Du som googlar sexiga kläder tomte, lägg av med det. Jag är inte den som är den, men det finns något djupt stört i att finna tomtar sexiga. Liksom, vill du se en tomte i sexiga kläder (är det inte kläderna som definierar tomten?) eller vill du se tomtekläder som är sexiga? Tomtekläder ÄR inte sexiga och kan aldrig bli. En tomte i crotchless panties är och förblir en TOMTE I CROTCHLESS PANTIES. Sjuka, sjuka människa.

Och sen vill jag även säga till dig som googlat knulande sex att jag faktiskt inte tror att det är ett begrepp, vare sig du stavar rätt eller inte. Så försök formulera om dig vid nästa försök, okej? Det finns för övrigt billiga grammatikböcker att tillgå om du känner att det är något du vill fördjupa dig mer i (det vill du).

Saker jag hatar, del 127192792380918239:

Snubbar som refererar till krogmiljöer som "vardagsrum".

Apropå.

Blev jävligt exalterad där ett tag, där jag satt på Mazzika och drack en kanna Earl Gray och tallade på Shauns iPod Touch. Alltså det var ju inte helt idealt att blogga när språkinställningarna var engelska (därför inga å, ä, ö och ett rättstavningsprogram som lade in blogger istället för bloggar), men överlag så var det ju utmärkt för en liten spontanblogg sådär. Förutsatt att man befinner sig på offentlig plats med tillgänglig nätverksanslutning dårå.

breaking news

Blogger just nu fran ett fik i asspudding. Hur, undrar ni nu? Med himla iPod touch, svarar jag genast. Teknikens under!

Inget för kräsmagade.

Köpte på inrådan av Mma antiseptiskt gurgelvatten på Apoteket. Insåg när jag kom hem och skulle gurgla att jag inte kan gurgla längre. Sedan några år tillbaka är mina kräkreflexer väldigt känsliga i vanliga fall, och än mer så i förkylningstider. Jag har nämligen börjat kräkas snor på gamla dagar. Om jag inte snyter mig tillräckligt mycket så åker snoret ner i halsen, och istället för att hosta upp det som normala människor så spyr jag upp det. Alltså ingen mat eller så, bara allt slem som samlats därnere.

(Det här innebär naturligtvis att jag snyter mig precis hela tiden, vilket fått Shaun att tillfälligt emigrera till pianorummet för att få sova utan att vakna av mina ljudliga näsfanfarer som äger rum cirka var tionde minut.)

Så iallafall, känsligheten för snorspyor i kombination med känsliga kräkreflexer är tydligen lika med att inte kunna gurgla. Jag bara börjar hulka. Hur kommer jag tillrätta med det här problemet? Teorier?

Nässpray - räddaren i nöden.

Jag älskar verkligen nässpray. Trots den där jobbiga, svidande och lite kittlande känslan man alltid har i näsan efter några sprut (please läs inte denna mening ur sin kontext). Men utan en näshåla som känns lika svårforcerad som Berlinmuren under sina glansdagar så mår man mycket bättre. Med det inte sagt att jag känner mig särskilt pigg och kry..

Shaun blev så deppig över tanken på att jag inte kunde delta i några planer som vi gjort för dagen att han gick och köpte sig en iPod Touch. Han ligger i skrivandes stund och Facebookar med den, trots att vi alltså just nu har tre fungerande datorer i denna lägenhet.

Nu gäller det alltså att piffa och fiffa inför kvällens middag som skola intagas på Södermalm kl. 20.00. Sen tror jag att jag dumpar födelsedagsbarnet med sina ohängda vänner och åker hem i sällskap med en påse chirre och knyter mig. Låter som en plan.

The girl with a dirrty face, a pefetic husband and some groose behavior.

YouTubar i min förkylningsyra och skrattar så snoret flyger när jag hittar denna kommentar skriven av upprörd Britney-antagonist:

I agree seductivizm,I have always think britney is a stupid whore who doesnt know anything about music.I dont know what exactly she does actually.What is she doing?
She's not good at it.
And please tabloids,People likes to red about scandals,and who is a scandal:Britney. Im just sick off seeing her dirrty face in the magazines,they just tells about her pefetic husband and her groose behavior.

Jag är KanJang-gubben!

Jag är så jävla jävla förkyld och tycker så oändligt synd om mig själv. Imorgon fyller dessutom min karl år (han är en inbiten födelsedagsjunkie) och då ska jag liksom fixa tårta och gå ut och käka på lokal. Hur fan ska det gå till? Jag har inte ens fixat en enda present! Jag är världen sämsta tjej. I Karin Boye-frisyr.

Nu ska jag äta smågodis som jag inte kan känna smaken av och dricka lite mjölk.