Masochistfilm.

Plöjer igenom topplistan hos lokala videobutiken eftersom Shaun jobbar nattskift. När man börjar jobba 23.00 kan det lätt kännas som om man har ungefär noll timmar fritid, som om man bara äter, sover och jobbar. Då är det bra att ha filmkväll innan jobbet börjar. Hittills har vi hunnit med två filmer, en för varje nattpass han jobbat. Ikväll klämde vi Crash. Superhyllad och jämförd med älsklingar som Magnolia och alla filmer Magnolia i sin tur jämfördes med när den kom.

Ja, och den var ju jättebra. Men så jävla deppig. Lätt deppigare än Magnolia. För er som inte sett Magnolia kan jag ju meddela att den filmen bl.a innehåller en döende gammal man, hans deprimerade ångestridna fru, en gameshow-host som är döende i cancer, hans knarkande dotter som anklagar honom för incest, ett överintelligent barn som ingen bryr sig om och som kissar på sig i direktsänd tv, en vansinnigt ensam föredetta barnstjärna med tandställning som har ett skitjobb och är olyckligt kär i en ung bartender och Tom Cruise i jävligt tighta byxor.

Däremot är den inte på långa vägar lika deppig som Requiem for a dream. Men att kalla Requiem for a dream för deppig är en underdrift, rent ångestframkallande är nog mer lämpligt. Jag och Victor låg i två små psykiskt flämtande högar efter att ha genomlidit den, och var således tvungna att rensa våra huvuden med en film om en ninjamusketör efteråt.

Men missförstå mej inte, jag gillar ju alla tre filmerna jättemycket (notera hur jag inte inkluderade filmen om ninjamusketören här..). När man tänker på det så låter det nästan lite masochistiskt.