Liza och jag har, både mentalt och fysiskt, gått hand i hand i många år nu. Skrattat hysteriskt åt samma skämt, varit osannolikt fulla ihop och pruttat under samma täcken. Vi har låtar som är "våra" låtar. Vi har filmer som är "våra filmer". Vi har minnen som är "våra minnen". Sedan vi lärde känna varandra har vi haft stunder som har varit så sjukt jävla roliga att inga ord någonsin kommer kunna beskriva dom. Vi har också delat sorger som ingen av oss på förhand kunde ana skulle göra så fruktansvärt ont. Alltså, i mellanstadieord: en bästis. (I Lunarstorm-ord: en beztiz)
Det är därför jag idag skickar extra mycket kärlek åt hennes håll, då hennes älskade kattmatrona Viking gick bort i morse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Åh usch, stackars Liza! Stackars katt!! :-(
Nu tappade jag alldeles bort mig. Det var något annat jag skulle skriva. Men allt jag kan tänka på nu är min katt.
Skicka en kommentar