Alltså en grej jag verkligen hatar med kollektivtrafiken är folk som använder sina mobiltelefoner som susbtitut för sina megafonkomplex. Det är som om dom har spenderat hela livet med att försöka hitta en ursäkt för att vråla saker i en megafon, men oviljan att delta i gatufester, husockuppationer och valfri del av 1 maj-tåget har skapat någon sorts uppdämmning som tillslut brister när dom sitter i en knäpptyst tunnelbanevagn med en mobiltelefon i handen. Och det märkligt ironiska i situtationen är när dessa fall för en framtida mentalvård skriker så högt i sina små, små telefoner att personen bredvid blir döv på ena örat - vilket med största sannolikhet leder till att alla som i sin tur ringer den personen kommer vara tvungna att skrika i sin lilla, lilla mobiltelefon and so the story goes on...
Och så mina vänner har vi skapat en epidemi.
Vad jag vill säga med det här är:
- om du ska ringa nån som hör skitdåligt, gör gärna det på öppen plats. Eller ännu hellre, skicka ett sms.
- om du ser logiken i resonemanget "om jag inte hör dej så skriker jag när jag pratar för då kanske jag hör dej bättre" så är du DUM I HUVUDET och bör enligt lag inte få inneha en telefon av mobilt slag.
fredag, september 09, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
"ALLA MINA VÄNNER HAR TINNITUS MEN JAG FATTAR INTE VARFÖR!!!!!" typ. :)
människor som pratar så högt i telefonen behöver inte ens nån telefon. personen dom pratar med hör troligen ändå.
Jag har märkt att vissa talar extra högt när de ringer till utlandet, då har jag tänkt precis det som dinajel säger; De behöver ingen telefon, motparten borde höra allt ändå!
Vill samtidigt tacka för superkul läsning. Du är nu skulden till att jag FORTFARANDE mot bättre vetande är vaken fast jag borde somnat för LÄÄÄNGE sen! ;-)
Skicka en kommentar