Den dåliga sidan.

Ibland ser man någon som man bara instinktivt irrterar sig på. Utan någon egentlig anledning. En del ställen är mer frekvent befolkade av just dom människorna än andra. Typ samtliga kurser i orientalisk dans jag har tagit. Det finns alltid nån. Som gör att man måste koncentrera sej mer på att inte irritera ihjäl sig än vad man måste när man ska göra ett snabbt saiidi-steg åt sidan med skak på (och det säger inte lite!).

Favoriter vi minns:
- kvinnan som mitt under en lektion droppade brallerna och sedan envisades med att aldrig dansa iförd ett par byxor. Lägg till detta till att hon hade en myntsjal i transparent tyg och fladdriga granny-trosor. Och alltid dansade som om hon hade lagt världens största brunblaffa i brallan.
- kvinnan som även gick under namner "döden" då hon var mer genomskinlig än föregående kvinnas transparenta sjal.
- tjejen som när vi dansade saiidi med käpp inte riktigt förstog innebörden i att svinga käppen framåt respektive bakåt och istället glatt svingade den åt höger och vänster och i alla jävla vinklar där hon kunde träffa någon stackars deltagare i huvudet eller valfri kroppsöppning.
- den 60-åriga Brigitte Bardot-gone-tjackhora-wearing-some-spandex-tights-and-a-way-too-liten-jävla-orange-top som under en hel termin aldrig lyckades vända sig åt samma håll som resten av gruppen i koreografi. Men jävlar vad sexig hon var! Grrr.


Och nu; tjejen som drar upp axlarna så högt att hon kan använda dom som öronmuffar och som känner rytmen och funken och biter sig i underläppen när hon läckert studsar fram över salsgolvet med axlar och armar i den mest oergonomiska position världen skådat. Hon känner musiken. Hon skakar på höfterna mer än nöden kräver. Hon bär tenniströja.