Dags att skaffa nanny?

Kommer hem från min utflykt, går sakta uppför trappan med mina två kassar då jag noterar att grannens dörr står öppen. Helt plötsligt hoppar det 6-åriga grannbarnet fram med en stor gul napp i munnen vrålandes "GAH GAH GAH GAH". Som den sanna pedagog jag är ignorerar jag hennes märkliga beteende och girar mot min egen dörr som ligger mitt emot. Under denna sekund hinner det konstiga barnet med någon slags celldelning, för helt plötsligt står det en linblond liten kille bredvid henne, också han med en stor gul napp i munnen. Deras gemensamma "GAH GAH GAH GAH GAH GAH GAH GAH" blir bara högre ju längre jag ignorerar dom, och jag känner mig ytterst tacksam för att volymen i min iPod är högre än Socialstyrelsen antagligen rekommenderar. Av någon anledning tar det ganska lång tid för mig att hitta mina nycklar och jag undrar vid det här laget varför ingen vuxen människa i grannens lägenhet reagerar på att det står två barn och maniskt skriker "GAH GAH GAH" i trapphuset, med ytterdörren öppen till på köpet. När jag äntligen låst upp ytterdörren vänder jag mig snabbt om och lipar. Reaktionen? De små robotbarnen fortsätter sitt "GAH GAH GAH"-ande med oberörda miner. Så vitt jag vet står de där än.