Igår: David Hasselhoff-pub. Peruker + musikvideor på storbildsskärm + anpassad drinklista = osannolikt smakfullt, underhållande och alla andra superlativ som vi gärna förknippar med The Hoff.
Idag: Harry Potter and the goblet of fire. För att använda Gert Fylkings bevingade ord, äntligen! Åh så bra. Åh så fin. Åh såna läckra små tonårspojkar. En barbröstad Harry i badet och Cedric Diggorys plutande mun hade den effekten att jag nu känner mej så gubbsjuk (gummsjuk) att det bara är en tidsfråga innan jag bokar den där biljetten till Gambia tillsammans med de andra 50-åriga imperialistkärringarna för att köpa lammkött på playan.
Just nu: Extras. Bättre än The Office, om du frågar mej. Den här gången med Patrick Stewart (från Star Trek). Apropå gubbsjuka alltså. Hans fiktiva cameo är besatt av nakenhet och har skrivit oändliga manus som alla går ut på att han får se nakna tjejer.
"So it's mainly about you seeing women's tits?"
"Mainly."
Plus att han levererar dagens sanning om förhållandet mellan science fiction och, enligt mej, 98% av KTH's manliga studenter;
"So, you're not married, you don't have a girlfriend and you still don't watch Star Trek?
"No."
"Good heavens.."
söndag, november 20, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Hallå! Jag har inte helt och hållet övergett nätet trots att jag la ner Helgon. Din blogg är så BRA. Och alltså, det är skönt att det finns fler än jag som är gumsjuka! Jag dreglade över Harry genom hela filmen, SÄRSKILT när han var i badet. Jag tror jag är kär.
Vi borde ses snart.
Kram Ingrid
Skicka en kommentar