Note to self: Fixa Young Guns I och II på dvd asap.
Insåg nyss, tack vare Vh1, att jag fortfarande kan hela texten till Jon Bon Jovis mest klockrena bidrag till musikhistorien, Blaze of Glory.
Dessvärre vet nu även mina grannar det eftersom jag tagit mina skolpapper ut till ballens softa skugga. Satt där vid mitt illgröna bord och skrev med Vh1s program The Sound of Movies i bakgrunden när jag hörde den bekanta gitarrsliden och jag på given signal börjar sjunga med för full hals. Tror att grannarna speciellt uppskattade mitt högljudda "I'm the devil's son call me youuuuuuuuung guuuuuuuuuun". Skäms lite nu. Men ändå. Hur jävla bra var inte Young Guns liksom? Var så himla förtjust i ... ja, Keifer Sutherland såklart. Helt heartbreaking den där kärlekshistorian han har med den söta kinesen som typ är ägd av nån äcklig gubbe. Och så när dom ska skjuta sig ut ur huset! Emilio Estevez bara dyker upp ur kofferten och PANG PANG PANG. Mycket slow-mo och damm. Härliga tider. Någon som märker hur jag utvecklar det här i evighet för att slippa gå tillbaka till min egentliga uppgift?
söndag, juni 10, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Okej, nästa gång du och PV drar till Löndön så får du hojta så vi kan leka.
Dexo: Kära du, it's a date. Som dom säger. Hade behövt din säkerligen ljuvliga närvaro när PV bögade loss med sina polare och jag beslöt mej för att sänka pints och flanera på egen hand. Och om du har fönster mot Kensington Park Road så var vi ju blott ett stenkast från varandra! (Dock ej en sten kastad av mig, sög otroligt på Kast med Liten Boll)
Med stor risk hade jag bögat loss med din PV. Såvida du inte hade varit up for facial på scin och sen kanske Big Girly Drinx på typ, tja, The Lonsdale.
Jo, jag har fönster mot KPR -- närmre bestämt mellan Elgin och Blenheim.
Next time honey!
Många av Bon Jovis låtar är just skriksjungvänliga. Tror jag sagt det förut: It's my life var den mest spelade karaoke-låten när jag bodde över ett sånt hak i Sumpan. Annars brukar även Livin' on a prayer och Bed of roses också gå rätt bra att sådär attacksjunga? :)
Är det bara jag eller kommer min sid-länk inte med? Eller så viktigt är det ju iof inte.
Mma: Hahaha! Att bo över ett karaokehak i Sumpan låter fan guld. På papperet iallafall..
Och nej, det är inte bara du. Din sidlänk kommer inte med. Why?
Ja det låter nog mycket roligare än vad det var... Länken kanske inte kommer med för att jag inte är google/blogger-användare? Fast det går att välja "övrigt" och fylla i namn och adress, men då verkar inte länken komma med. Kanske är en inställning du måste konfigurera? Men här är min sida iaf: meningenmedallt.blogsome.com. I'm back :) (du kanske känner igen mig?)
Mma: Gillar choklad, växter, inredning och har band till kampsport. Plus barndomsbilden - can only be one! Wii! I missed you! Men A, var det inte en W sist? Här hänger man fan inte med i svängarna.. eller så är jag helt ute och cyklar.
keifer blev aldrig så bra igen. oj vad jag vill gråta när han dör.
Ja det är skönt att vara tillbaka! Har dock alltid sneglat på din blogg under min lite frånvarande period. Och vilket minne du har! W är samma person som A, det stämmer mycket bra. Och jag bor kvar på samma ställe. Inte så mycket som ändrats egentligen.
ååhh jag fick se young guns II så sent som förra veckan! tror att den gick på femman, eller så var det trean. & ja, jag sjöng också med i låten (& ja, jag var tvungen att leta upp videon på youtube efter filmen). det går ju inte att motstå kombinationen kiefer sutherland OCH christian slater i början av 90-talet. fast bästa kiefer-filmen kommer alltid vara lost boys.
Victor: I know! Vi lär ju ha dvdkväll när jag har kirrat dvderna. Whiskey och tuggtobak, kom igen!
mma: Jaha! Då förstår jag. Ska rota igenom arkiven snarast. Måste. Veta. Allt. *stalker*
Johanna: Lost boys är så jävla bra! Vi har den här hemma. Men varför jag inte har Young Guns är och förblir ett mysterium. Kan inte fatta att jag missade den på tv. Tandagnissel.
Skicka en kommentar