Temaprogram jag klarar mej utan: The Nu Metal Years 98-01
Skäms, MTV2.
onsdag, oktober 18, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
I am orange peel, I am coffee grounds, I am wisdom
Om mig
Dubbeltrubbel:
Jag fluktar på:
Blog Archive
-
▼
2006
(272)
-
▼
oktober
(25)
- Och..
- Urk.
- And meanwhile, in...
- Carolina Gynning - Läskig Liberal Jämställdhetsmin...
- Man gläds åt det lilla.
- Kuken!
- Skräp.
- She's crazy like a fool.
- These boots..
- Fragment.
- Bisarr duett.
- Nej tack.
- zzZZZZzzzZZZ
- Halsband av utslag.
- FelfelfelfelFEL!
- Äntligen!
- Psychokiller, qu'est que c'est...
- Rastlösheten.
- Tihi.
- Tunnelbanehygien.
- Beck?
- Stand and deliver.
- Morgonsarkasm.
- Tips från coachen.
- Ooops.
-
▼
oktober
(25)
Labels
- 100 fakta (9)
- Awards (8)
- Best of 2011 (11)
- EFIT: LotR (13)
- ESC (57)
- Evolutionen kom tillbaka allt är förlåtet (16)
- Folkbildning (4)
- Google (34)
- Hoppsan Kerstin (6)
- HÄMND (5)
- I was born ready (2)
- I-landsproblem (4)
- I'm Ron F%*king Swanson (2)
- Jag hatar vintern den suger gigantiska elefantballar (1)
- Jävla patriarkatet (3)
- Nej men en päronsplitt på det här så blir man som människa igen (5)
- Nu kommer alla känslorna på en och samma gång (8)
- Och som om inte det vore nog är mina värmeljus slut (5)
- Okategoriserade (249)
- Tv-kärlekar (6)
- Ur Arkivet (2)
- VH1 (18)
Leta i den här bloggen
Follow this blog with bloglovin
Peeps som gillar mig
SKRÄPHÖGEN © 2009. Blog Skins Design by Pocket | Free Wordpress Templates. Cell Numbers Phone Tracking, Guitar Song Chords
8 kommentarer:
Höll på att garva käken av mig.
Limp Bizkit, hugaligen.
Ja fy fan alltså, en HEL timme!
aaaaaahahahahaa jag dör av ÅNGEST! the panic.
Vic: I know! Alltså I have two words for you: Papa Roach.
Cut my life into pieces, this is my last resort.
Sångaren i Papa Roach är en av få som verkligen inte passar i solglasögon. Han brukade ha nåt par pilotglajjer och såg ut som en idiot i dem. Sen har jag för mig att han hade en helvit eller helröd mikrofon, vilket är både otäckt fult och svårt orockigt, åtminstone i just den fåran som Papa Roach krälade.
Limp Bizkit, Papa Roach. Vilka fanns det mer. Jag har glömt/förträngt de flesta. Det borde göras en lista.
Haha, borde det verkligen göras en lista?? Slipknot får väl också räknas eller? Och vidriga, vidriga Linkin Park! Gaaaaah! Alltså jag fick rysningar när jag läste första raden där i kommentaren, Papa Roach var liksom ettdåligt nu metal-band, och det säger ju en hel del.
(Obs, när jag skriver det här visas Meatloaf-duetten på Vh1)
jag tillhör också skaran som inte passar i solbrillor. hittade den här passagen i min typ fem år gamla dagbok:
"jag provade systers solglasögon. hon tyckte att dom faktiskt passade mej och att min image blev lite annorlunda. lite tuff till och med. hon tyckte att jag såg ut som den där polisen.
robert de niro, hoppades jag. eller kanske clint eastwood.
näe, sa hon.
peter haber...? undrade jag försiktigt.
papi raul! kom hon på."
ridå...
Ja, Linkin Park. Och Jay-Z samarbetade med dem. OMGWTF liksom!
Definitivt Slipknot. Deftones, Korn och (otroligt jobbiga) P.O.D nämns på Wikipedia.
Fred Durst har tydligen sagt att han influerats av Maynard James Keenan. Vilket måste vara i klass med en villaägare som rollar tak ett tak med grundfärg och säger sig ha influerats av Michelangelos Sixtinska Kapell eller nåt i den stilen. Nu menar jag inte att MJK är att jämföras med Michaelangelo, men rent relativt fungerar analogin.
Dock brukar jag ibland använda mig av Fred Dursts signaturskrik "yeah!" med samma "stucken gris"-ighet som han har. Som när jag ska backa med bil, då kan man tillåta sig ett "yeah! back up, back up" tycker jag. Postironi eller nåt.
Skicka en kommentar