Och..

Och apropå fula djur i dagspressen, vem fan döpte den här skitfula och skitfarliga flodhästen till "Cuddles"? Ser han ut att leva upp till sitt namn eller?

Urk.

Det här är så himla äckligt på så himla många nivåer. För det första: Det är en marulk. För det andra: Det är en marulk som är längre än jag. För det tredje: "Den ligger här på golvet och det är fortfarande lite liv i den. Men den är sådan, marulken. Den kan ligga och titta på en timvis, säger Bjarne". Men guuuuud så äckligt, en skitstor, skitful, jävla marulk som bara ligger på golvet och flåsar och blänger på en. Först tänkte jag att det var väl bara att klubba skiten i huvet eller nåt och get it over with, eftersom de tydligen inte har några tankar på att slänga tillbaka firren i havet. Men sen kom jag på att guuuud vad äckligt det skulle vara, 73 kilo fisk som är lika lång som en vuxen människa, alltså jag ryser.

And meanwhile, in...

Efter en dagslång H&M-turné i sällskap av Bel Hamim och min ondskefulla förkylning beslutade vi oss för att dra hem till mej och äta pizza framför tv:n. Föga anade vi att ett sant Mac Gyver-moment skulle inträffa. På pizzerian fick vi hjälpa den stackars iranska pizzabagaren att installera en timer till pizzaugnen, vars instruktioner var så krångligt skrivna att vi två modersmålstalare hade svårt att förstå. Så vi hukade framför pizzaugnen och knapprade och knapprade tills vi tillslut fick den att fungera. Tror vi. Lovade att titta in imorgon och höra mej för. Alltså jag kände mej som en superhjälte, Installeringskvinnan.

Shaun, som bevakar pokerturneringar i Dublin, hade under tiden ett moment av ett helt annat slag, nämligen ett Celebrity-moment. Brian McFadden, den förlorade Westlife-medlemmen, dök upp och ville prompt veta vart Shaun hade köpt sin Cheap Monday-jacka. "I Stockholm", svarade Shaun varpå Brian McFadden lyriskt började svamla om svenska kvinnor. Då smet Shaun. Alltså allvarligt talat, han kunde väl ha stannat och bondat lite? Vi hade kunnat gå på dubbeldejt med Brian McFadden och Delta Goodrem (om dom fortfarande är ihop)! Och hånat Delta Goodrems tantfrisyr bakom ryggen på henne! Och sjungit den där "that's what's real to me"-låten på karaoke ihop! Kanske kunde Brian ha visat oss sina smultronställen på Irland? Kanske lånat Shaun en av sina anoraks? Möjligheterna är oändliga! Men nej.

Carolina Gynning - Läskig Liberal Jämställdhetsminister, 1-0.

Ahahaha, jag vet att ingen gillar Carolina Gynning, men jag gör faktiskt det. I Förkväll nu alldeles för en stund sedan stog hon för den roligaste politiska satir jag skådat på länge. Och ja, jag tror att hon vet precis vad hon sa.

Carina Berg:"-Snart kommer jämställdhetsminister Nyamko Sabuni hit. Det är lite kul för alla Westlife-fans står kvar här utanför och skriker."
Carolina Gynning:"-Ja, det måste va för hennes skull. Fantastiskt."

Man gläds åt det lilla.

Njuter av att snyta mej i takt till de fantastiska videorna i So 80s på Vh1 (jag känner att en sponsring kanske borde vara på sin plats, hör av er Vh1!) och njuter än mer när jag får befria slemhinnorna i takt till Showroom Dummies av och med Kraftwerk. Känner mej hypnotiserad av sista scenerna när de robotlika tyskarna dansar runt i ett rum och ser lite fulla ut, men hypnosen bryts snabbt när det blir något fel på videon. Ja den liksom slutar inte som den ska utan fryser och sen blir det svart och hela tiden ligger den lilla rutan kvar som berättar för oss tittare att det här är Showroom Dummies med Kraftwerk och den är från skivan Trans-Europe Express. Sen börjar en video med Journey. Alla har hippie-hår och kanske lite moppe-musche. Nån har afro och spelar gitarr. Och vi tittare är fortfarande upplysta om att det här är Showroom Dummies med Kraftwerk.

Okej det är inte så roligt. Men vad som däremot är roligt är att efter cirka 1.30, när Showroom Dummies-rutan fortfarande hänger kvar, så börjar bokstäverna försvinna. Långsamt, en efter en, från sista ordet till första. Som om någon liten prao sitter på Vh1:s huvudkontor och har panik för att hen inte kan få bort Showroom Dummies-rutan och nu helt enkelt får ta till Backspace-tangenten.

Jag sitter och reviderar en inlämningsuppgift, då är det roligt, okej?

Fan vad jag är besviken på All Saints comeback förresten. Snarrk.

Kuken!

Just nu känner jag ett obeskrivligt hat gentemot alla IDIOTER som inte kan SKÖTA SINA JOBB och som nu är direkt ansvariga för att jag kommer få en FET JÄVLA KOMPLETTERINGSUPPGIFT. Fan vad jag hatar den här jävla kursen, den är så jävla tråkig och värdelös och bajsig. Ja, jag sa det. Den är bajsig med extra bajs on top.

Annat jag hatar just nu:
U, som tror att det är okej att höra av sig dagen innan för att bestämma tider för avlösningstjänst och som då blir sur för att jag inte kan de tider hon önskar. Jag har en sak att säga till dej: du är inte bara osympatisk och hänsynslös, du har även en 5-åring som knappt är pott-tränad OCH DU FÖRTJÄNAR INTE BÄTTRE. Hoppas att du får torka smetigt, illaluktande sondis-bajs i många år till.


Nu ska jag köpa stödstrumpor till flygresan.

Skräp.

Namnet Skräphögen är ju en sorts samlingsnamn på grejer som ligger och skräpar i mitt bakhuvud och har inte så mycket med mej som person att göra. Men idag, just nu, invirad i en filt på soffan med vansinnigt högt droppande regndroppar utanför mina vardagsrumsfönster, så känner jag mej verkligen som en liten skräphög. Är så trött, infektion i kroppen, tjock i halsen, seg i huvudet. Och Shaun har panikshoppat i Kista och är någonstans i tunnelbanesystemet, han åker till Dublin imorgon för att jobba och kommer inte tillbaka förrän nästa vecka. Då har vi en kväll på oss att packa och sen bär det av till New York. Och jag kommer inte se röken av honom ikväll för han måste stryka och packa och jag måste sova förkylningen ur kroppen. Och inte såg jag röken av honom igårkväll heller för jag dansade och sen kom Marita över för att låna lite böcker. Ingen quality time alltså och nu ska jag vara helt själv hemma i en vecka, och då kan jag vältra mej i vitlök men just nu så känner jag att jag klarar mej bra utan vitlök.

Jag behöver te, filtar, min bok och kanske en kram då och då.

She's crazy like a fool.

Boney M:s discoklassiker Daddy Cool är ju så vansinnigt sönderspelad att man faller i koma när den sätter igång, men jag måste erkänna att detta framförande tillförde helt nya dimensioner till låten:



Dansen! Håret! Stönen! Dansen! Dansen! Dansen!

Trevlig helg.

These boots..

Topp 3 Snygga Skor I Musikvideor

1. De tålösa tighta stövletterna som Sophie Ellis Bextor bär när hon tävlingsdansar i Murder on the dancefloor.

2. Jamelias sylvassa slingbacks med ett stort silver-J fäst baktill i remmen som går bakom vristen i videon till Superstar.

3. Paris Hiltons svartvit-randiga wedges som bärs i scenen vid footballhjälmarna i Nothing in this world.

Fragment.

Mr. Big - To Be With You

Jag står i köket i en 2:a i Solbergas orangea hus, det område som kallas Apelsinen. Min bästis Sandra och hennes mamma bor här. Alla dörrar är stängda. Jag och Sandra fixar mellis, det är här jag lärt mej att uppskatta kulinariska läckerheter som kall varmkorv doppad i ajvar relish och pizza med köttfärssås. Bandaren i köket står på, vi lyssnar på ett Mr Music-band. Det osar från spisen och solen skiner in genom ett fönster. Någonstans i lägenheten finns Sandras mamma, hon har hållt sig inne de senaste dagarna och har inte varit ute och hälsat. Mr Music delar generöst med sig av den senaste tidens största hits när To Be With You dånar ut genom bandaren i det röriga köket där två mellanstadietjejer fixar mellis och talar med dämpade röster utan att riktigt förstå varför. Min reaktion: Måste höja! Sandra störtar fram mot bandaren och stänger av.

-"Meh, vad gör du? Den är ju jättebra!"
-"Vi spolar. Alltså mamma och Abbe har gjort slut, hon kan inte lyssna på den här låten."

Ett dämpat snyftande från sovrummet på andra sidan hallen är det första jag hör av Sandras mamma. Stora tysta Abbes närvaro vilar som en stor skugga över Sandra och hennes mamma de där åren. Gör slut, blir ihop, gör slut, blir ihop. Abbe solar på balkongen och använder en speciell olja som gör att han blir solbrun mycket fortfare än vanligt. Abbe tittar på tv och vill inte bli störd. Abbe accepterar inte vad som helst i hemmet som inte är hans. Sandras mamma pendlar mellan skitglad, skitarg och skitledsen. Accepterar inte vad som helst från nån jävla snubbe som tror att han kan mästra runt henne som en annan förbannad husfru. Ängsligt tillags. Förolämpat fräsande. Ömt omhändertagande.

De ska hinna göra slut och bli ihop minst tre gånger till innan hon till slut får nog, jag kommer inte ihåg om han slog henne den gången, men jag tror det. Och Mr Big's smöriga brottarhit To Be With You stannar kvar hos mej som låten som måste stängas av för hennes skull.

Bisarr duett.

Okej, att Meatloaf gör en cover av Celine Dions gamla dänga "It's all coming back to me now" känns helt logiskt med tanke på låtens långa titel (jfr "I'd do anything for love but I won't do that", "Rock and roll dreams come true" m.fl) och det faktum att den helt självklart låter som en Meatloaf-låt i hans tappning. Det är elgitarr, piano och teatralisk sång - allt vi älskar med Meatloaf, med andra ord. Det som gjorde mej förvånad var alltså inte valet av cover, utan valet av duettpartner, han sjunger alltså Celine Dions gamla dramanummer tillsammans med Marion Raven. Marion Raven som är typ en 20-årig norska som hade några rätt stora hits förra året och som orsakade mindre skandal då en av hennes videor lanserades av en site med tvivelaktigt erotiskt innehåll. Marion Raven som, för oss med lite för gott minne för vår omgivnings bästa, var med i teenpopduon M2M, som i sin tur hade en jättehit med "Don't say you love me" cirka 1999.

Så Meatloaf smyger som vanligt runt på ett stort slott bland människor i historiska dräkter (denna gång en maskeradbal) och duettar loss på en gammal Celine Dion-låt i sällskap av Marion Raven. Jag tycker iallafall att det är lite märkligt.

Nej tack.

Temaprogram jag klarar mej utan: The Nu Metal Years 98-01

Skäms, MTV2.

zzZZZZzzzZZZ

Avdelningen Stimulerande Kurslitteratur: Gymnasister analyserar en enkät - om en ny typ av skrivuppgift i det nationella provet i svenska

Jag snarkar mej hela vägen ut till soffans värmande täcke och digitalboxen..

Halsband av utslag.

Till alla som är intresserade av mitt hälsotillstånd: Har den senaste tiden fått feta myggbett nattetid, alltså ett spårade ur helt och täckte ett tag ca 50 % av min vänstra vad (ja jag är lite överkänslig). Bel Hamim röstade på loppor, men då jag är utan husdjur och hjälpligt hygienisk så tror jag mer på alternativet Monstruös Mygga Med Lika Monstruös Överlevnadsinstinkt. Vaknade i lördags upp med nya bett i nacken och ett på knäet. Bettet på knäet utvecklas enligt myggbettens alla normer, dock har betten i nacken förökats och anses nu vara ett rejält utslag av nickelallergi. Har inte reagerat på smycken på åratal (inte ens H&M), men har nu alltså ett halsbandsformat utslag som sträcker sig över hela nacken och halsen - från nyckelbenen på vänster sida till nyckelbenen på höger sida. Och jag har verkligen glömt hur infernaliskt det kliar. Det börjar klia om jag vilar nacken mot en kudde, om jag blåser håret med hårtork, om jag bara nuddar jättesnabbt. Xylocain hjälper inte, vad fan hjälper då? Finns det inget allergimiffo där ute som sitter på lite vettig information???? Hjääääälp!

FelfelfelfelFEL!

Alltså vad är det för fel på norrmän? För det första har en norrman sökt på kissa bajsa flicka video, för det andra har den norska sökmotorn skickat vederbörande hit. Two wrongs don't make a right!

Äntligen!

Jag blir verkligen provocerad såhär i Nobel-tider när folk alltid verkar snöa in på samma fråga (egentligen illa dold kritik): "varför vinner inte nån som man känner till eller har läst?". Av någon anledning verkar folk se Nobelpriset som litteraturvärldens svar på guldklockan, typ tack för trogen tjänst, folk gillar dina böcker, dom säljer bra här får du ett pris grattis hej då. Men alltså, det är liksom inte topplistan på Pocket Shop som ligger till grund för Nobelpriset och det tycker jag är rätt bra. Poängen är väl att folk som är jävligt insatta i litteratur noggrannt väljer ut en författare vars alster är värda att uppmärksammas av den stora massan, och då tycker jag att det är bättre att t.ex Elfride Jelinek får det än säg...Astrid Lindgren. Astrid skrev bra böcker, men alla har ju för fan redan upptäckt Astrid, hon är ju översatt till 5 miljarders miljarder språk - vad skulle hon och hennes texter vinna på uppmärksamhet av Akademien? Och framförallt - vad skulle läsare vinna på att hon får uppmärksamhet av Akademien? Vi har ju redan hennes böcker hemma, och har vi inte det så vet vi att vi borde ha det. Är det för att vi för en gångs skull ska få känna att "ja, jag kan min kultur, den här boken har jag ju hemma", som den inledande frågan ställs varje år? Ja, det är nog mindervärdeskomplexet, den där känslan av att faktiskt inte veta vem den här personen som har vunnit det här viktiga litteraturpriset är och skämmas lite över det, som styr. Men liksom, var lite glad, bara för att du inte kan uttala namnet eller aldrig hört talas om människan så behöver det inte bestämma personens texter som obegripliga, torra eller superpretto. Det kan mycket väl vara den vackraste textbit du någonsin läst och då inser du att det finns mängder av litteratur, lyrik och drama som är oerhört läsvärd men som aldrig ens skulle översatts till svenska (eller så många andra språk för den delen heller) om det inte vore för Nobelpriset. Kanske hade det översatts men sedan förtvinat i fem exemplar i bokförlagens dammiga källare istället för att köpas, läsas och älskas eller hatas.

Psychokiller, qu'est que c'est...

Trots idogt Vh1-gluttande och ZTV's evigt oförändrade julaftonsplaylist så har jag svårt att förlika mej med faktumet att Harry Connick Jr är mer smörig crooner än.. ja.. seriemördare. Inte ens rollen som äkta man till Grace i Will&Grace kan sudda ut min bild av honom som seriemördaren som ville sniffa på Sigourney Weavers trosor. Och där står han, i min tv, och sjunger med snett smilgropsleende i softat ljus. Det är faktiskt inte okej.

Rastlösheten.

Är så vansinnigt uttråkad i skolan, kurslitteraturen är skittråkig och behövs inte för att klara tentor och/eller skriva uppgifter. Engelskan var jävligt pestig emellanåt, med högt tempo och ungefär 500 sidor för mycket att läsa i veckan, men man var ju iallafall lite på alerten. Och mitt i alla syntax-luntor och obligatoriskt krystade sonett-tolkningar så fick man iallafall då och då vila ögonen på ett vackert litet stycke text som man ville skriva ner och sätta upp på kylskåpsdörren. Nu är det bara - blärgh. Överkompenserar genom att trycka i mig skönlitteratur som den värsta bulimiker, jag hetsläser verkligen. Som att alla dom där massorna av geggig pedagogikrapportering och läsinlärningsteorier skapar ett större och större tomrum som måste fyllas med meningsfull text. Meningsfull och meningsfull, det räcker om den inte får mej att vilja somna såfort ögat möter inledningsorden på sidan..

Jag känner mej bedövad.

Tihi.

Annars är det rätt roligt att Shauns chef i veckoutskicket till de anställda av vilka minst 70 % är engelskspråkiga använde sig av det fantastiskt direktöversatta: the taste is like the bum, divided. Lika fint som när en stressad 15-åring avfärdade den engelsktalande lärarens förfrågan med ett snabbt shit in it under en språkresa på 90-talet och sedan menade på att det spelade ju ingen roll, shit the same (som nu är ett uttryck jag använder dagligen).

Tunnelbanehygien.

I fredags var det tydligen Alla Äckliga Sluskars Dag i kollektivtrafiken. Satte mej på tunnelbanan och hamnade snett mittemot en karl som åt något odefinierbart och även kände den otvungna lusten att smaska så högt att jag hörde det trots att jag lyssnade på min iPod. Han smaskade högljutt med öppen mun mellan Liljeholmen och Centralen, alltså 6 stationer (ca 10 minuter) och avslutade sessionen med att noggrant och långsamt slicka sina handflator. Han var inte synbart förståndshandikappad, men jag gissar mej till en viss social begåvningsbegränsning.

På perrongen möttes jag sedan av en man med barnvagn som plötsligt nös rakt ut, med konsekvensen att en stor snorloska på cirka 50 gram beslutade sig för att dingla lite från näshåret ner över läppen. Hur man löser det? Jo, naturligtvis så drar man med handflatan över det drabbade partiet och snärtar sedan till så att snorprojektilen upplöses i flertalet delar och landar på valfri del av perrong/ valfri medresenär.

Huruvida smaskmannen och snorpappan hade uppfostrats av samma hygienhatande människa är oklart. Det står däremot klart att jag skulle föredra att de mobilfria zonerna ersätts med äckelfria zoner.

Beck?

Kan någon snälla informera mej om exakt hur många Beck-filmer som Peter Haber, Micke Persbrandt och den dubbade tysken har gjort för Tv4:as räkning. För det kan väl ändå inte vara så som det känns, att de spelat in 52 stycken - en för varje söndag på året. Hur är det möjligt att visa en ny Beck-film varje söndag? Kör dom samma tio filmer om och om igen? Det är typ ett av modern tids största mediamysterier.

Stand and deliver.

Kan deltagare och jury i Idol vara vänliga att sluta använda ordet "leverera" asap. "Att leverera" håller på att förvandlas till den mest urvattnade frasen sedan ungdomsorganisationerna gav sig på ordet "kompetent" i slutet på 90-talet.

Mina ersättningsförslag:

Jag tycker inte att du levererade ikväll
Jag tycker inte att du var tillräckligt bra ikväll.
Jag tycker inte att du gjorde bra ifrån dig ikväll.
Jag tycker inte att du uppfyllde förväntningarna ikväll.

Du levererar!
Du gjorde det!
Du var skitbra!
Du uppfyllde alla förväntningar!

Chockerande va? Ja, det krävs en student från Nordiska Språk för att komma på dessa nyskapande och svårtillgängliga ersättningsuttryck... Sanna mina ord.

Morgonsarkasm.

Älskar när morgontv:n lite obemärkt glider ur den upplöjda fåran av mysighet, allvar och tillgänglighet. Som för tio minuter sedan när Steffo meddelare att han har sorgliga nyheter angående Nyhetsmorgons fredagsprogram.
-"Det kommer inte att lagas någon mat här på fredag..", säger Steffo och skickar en liten liten vibb genom rutan som säger oss att han helt ärligt inte är riktigt nöjd med det beslutet.

-"Nej, så vi får se om Steffo överhuvudtaget kommer hit", säger Jenny med några gram vasshet för mycket i rösten och tittar bort.

Tips från coachen.

På Sexkulturbloggen har jag fått i uppdrag att kombinera mitt intresse för sexualpolitik med min besatthet av populärkultur. Idag skriver jag om "Being Bingo". Så får vi se vartåt det barkar hän.

Ooops.

Fick ett sms av tjejerna i min basgrupp på Universitetet: Tjena! Hur ä läget? Har du hoppat av? Vi saknar dig och undrar vart du tagit vägen / Grupp 3 :)

Gylliga tjejerna. Men fatta när man inte varit i skolan på så länge att kursarna tror att man hoppat av. Illa, illa, Bobby Ewing-frilla. Jag skrev tillbaka att jag skulle komma imorrn (idag). Kollade kalendern för att försäkra mej om att vi verkligen har något idag, tisdag - tomt, onsdag - tomt, torsdag - TENTA. Eh. Har vi tenta på torsdag? Eh. Skulle man ha anmält sig till den förra torsdagen? Va bra! Jag har liksom levt i en bubbla som kallas "jobba extra på fritids så att du har råd att köpa onödiga grejer i NY" och inte ens ägnat skolan en tanke. Tji fick jag. Nu blir det morfemanalys och "motherese" i två softa dygn. Frågan är: mysbyxor, täcke och te i soffan eller anteckningsblock, polystyrenkaffe och rumpdomnande stolar i Universitetsbiblioteket?