Karlbajsgatan.

Så idag på blå bussen satt vi precis nära barnvagns-spiltan liksom, och där satt en mamma med lillknodden i barnvagn och lillknoddens storebror, cirka 4 år. När bussen ska stanna vid Karlbergsgatan och lillknoddens storebror hörde den vänliga damrösten säga "Karlbergsgatan" tog det hus i helvete. "BAJSGATAN?" hojtade han glatt och förväntansfullt medans bussen bromsade in. "Hee-hee, näe, Karlbergsgatan" sa mamman med en sekunds darr på rösten. "BAJSGATAN?!" sa lillknoddens storebror igen när han insåg att förutom att det lät som att tanten sagt bajs så blev mamma illa till mods. "Hee-hee, näe, bergsgatan", sa mamma igen. Lite högre för säkerhetsskull. "BAJSGATAN?!!!" sa lillknoddens storebror igen. Då gav mamma upp, "hee-hee, ja vilket knasigt namn va?". "BAJSGATAN, BAJSGATAN, BAJSGATAN..." fortsatte han skråla medans familjen trippade av bussen. Dom andra passagerarna andades ut. Tills jag skulle förklara det roliga för Shaun och jag började skråla "bajsgatan, bajsgatan, bajsgatan" i min iver att översätta och förklara och vara sådär inkluderande som man måste vara när folk inte förstår språket. Fast i ärlighetens namn så var det mest bara en ursäkt för att få skrika "BAJSGATAN" på en fullsatt buss.