Jag kan inte sluta dra fingrarna över pannan för att känna om de är kvar. Det är alltså så pass illa att jag kan känna rynkorna med fingertopparna. Jag liksom följer rynkans längd, fram och tillbaka, fram och tillbaka. I ren panik har jag försökt intala mig själv att rynkorna troligtvis beror på svårt uttrokad hud så jag har återfuktat som en dåre vilket har resulterat i att min panna nu har djupa åldersrynkor och tonårspepplor.
Jag ser liksom ut som Gordon Ramsay. Med Améliefrisyr.
torsdag, maj 21, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Lumene time freeze, en liten rar rosa burk. Kan varmt rekommendera den. Vilket fall som helst gör den inte saken sämre :)
Du, jag har haft pannrynkor och finnar på samma gång i typ ETT ÅR. Tack gode gud för lugg.
Men liksom, jag vill inte freeze time nu, jag vill freeze time för några år sedan när rynkorna endast existerade när jag rynkade pannan!!
Kommer aldrig överge min lugg!
Skicka en kommentar