I min semi-koma ska jag skriva en liten lyrikanalys till på fredag. Har som alltid otroligt svårt att bestämma mig för en dikt att analysera bara. Plöjer därför "Svensk Dikt" och hoppas på det bästa. Är trött, men inte sömnig. Ligger för andra natten i rad på den inte så sovvänliga soffan eftersom jag inte vågar sova i sängen med Shaun, som spyr och har magont. Femman visar en bortglömd actionfilm med Regina Lund och jag tänker att Sonja Åkesson verkligen inte gick av för hackor.
Och mitt i allt skrattar jag högt för mig själv åt Gustaf Frödings Gråbergssång.
Stå,
grå,
stå,
grå,
stå,
grå,
stå,
grå,
stå
grå-å-å-å
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.
Fantastiskt.
onsdag, februari 07, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
verkligen..bra
Det där är sådant som får mig att känna att jag kanske skulle gilla lyrik i alla fall.
Linda: Ja men säg är det inte? Haha. Även om jag anar en viss ton av ironi från din sida..
Karin: Oh ja, åh, det finns så mycket bra! Sedan finns det en hel del skräp också, eller, långrandig lyrik som på något sätt motats in i facket märkt "Fantastisk lyrik av Fantastiska Män för det tycker Jag, som också råkar vara en Fantastisk Man". Men letar man så dyker guldkornen upp.
lysande. storslaget. och framför allt svenskt.
Påminner om Baldricks dikt om kriget i "Blackadder goes forth".
Boom boom boom boom.
Boom boom boom boom.
Boom boom boom boom.
Sen blir han avbruten.
Skicka en kommentar