Rösta!

Idag är det val och jag älskar val. Jag ska sätta på mig en raffig klänning och ett par tjusiga skor och bara ta mitt härliga medborgerliga ansvar och rösta skiten ur folk.

Om det mot all förmodan skulle sitta någon därhemma och ba "nä jag orkar inte, jag är så bakfull" eller ännu värre "alla partier är SKIT jag tänker inte rösta" så vill jag bara säga: res dig upp. Ta på dig skorna, stoppa röstkortet och legetimationen i fickan och GÅ NU. Bara gå. Rösta. Gör det.

Jag kommer ihåg det sista valet som min pappa röstade i. Han var väldigt sjuk då, och hade väldigt ont. Det här var innan amputationen och han använde kryckor eftersom fötterna höll på att gå i tusen ruttnande bitar. Jag kom ut i köket på valdagsmorgonen och gav honom en god morgon-kram och gjorde te, men han var bekymrad. Promenaden till vallokalen på cirka 700 meter kändes som 700 mil. Skulle det här bli det första valet han inte röstade i? Sen var det lite som i en smörig amerikansk film och han höjde näven (sant!) och röt: "Tamejfan om jag inte ska ta mej ner och rösta, om det så blir det sista jag gör!". Ja, han var lite dramatisk när det gällde politik, men vad annat kan man vänta sig av en man som har satt en Rocka röven av högern-badge i pannan på älgtrofén i plysch som hängde i hallen?

Så på med kavaj och slips och sedan tog jag min pappa under armen och vi började vår promenad mot vallokalen. Det tog oss 15 minuter att gå en sträcka som tog 4 minuter i vanliga fall. Vi var tvungna att sätta oss på bänkar längs vägen och vila lite eftersom pappas armmuskler inte räckte till att bära hela hans 190 cm långa kropp. Det fick ta den tid det tog, och när vi till slut kom hem igen var pappa helt slut men jävligt nöjd.

Och vad vill jag säga med det här? Jo, det borde du kunna räkna ut med röven. Om min skruttiga pappa kunde släpa sig i väg och rösta i det tillstånd han befann sig i då, då har du ingen ursäkt alls att inte göra det.