Istället för Bafucin: glass.

Jag tröstar mitt sjuka jag med glass på löpande band. Inte löpande band som i "åh jag tog en glass för två timmar sedan, jag tar nog lite glass till nu, tihi". Utan mer som i *gompf gompf* följt av ett "ÅKAJ DET VA DEN SANDWICHEN NU JÄVLAR GÅR JAG UT TILL KÖKET OCH TAR MIG EN TILL". Och så kommer det sig att man har varit hemma i cirka 15 minuter och redan ätit två glassar.