Alltså mitt halsonda. Det är så aj aj. Jag gick in på apoteket med ambitionen att plocka på mig typ Strepsils (goda) men kom därifrån med Mucoangin (äckliga). Hade jag vetat att Mucoangin är precis som Bafucin fast jättestora så hade jag hastigt ryckt till mig ett paket Strepsils och snabbt manövrerat mig bort från hyllan, men jag ba "åh smärtstillande vid halsont fan va bra!". Och visst, dom är smärtstillande. Mycket smärtstillande till och med. Men dom smakar verkligen precis som Bafucin, och jag kan absolut inte förlika mig med detta.
När jag var liten så hade min pappa en ask Bafucin i sovrummet. Nån dag när jag var ensam hemma och jävligt godissugen så snokade jag omkring på jakt efter sötsaker. Hittade pappas Bafucinask och tänkte väl att halstabletter med mintsmak nog skulle vara gott. Vaddå, Läkerol är ju asgott. Så jag drog i mig typ en hel ask. Ni kan ju själv tänka er hur man mår när man är sju år och har ätit en ask Bafucin. Not ok, kan jag meddela. Sedan dess mår jag väldigt illa och får kväljningar av dom små rackarna, och nu sitter jag alltså här med en ask Mucoangin och känner att den här sortens chockterapi är jag nog faktiskt inte redo för.
Det blir till att äta glass när Mucoanginet släpper. Vad synd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Jag har precis samma problem med såna där energitabletter som i princip bara är socker (stora, vita, rektangulära tabletter, avlångt paket). En gång konsumerade jag och min bror dessa tabletter samtidigt som vi låg ned i bagageutrymmet på mina föräldrars gamla volvo samtidigt som bilen färdades längs motorväg en mycket lång sträcka. Jag började må riktigt illa av färden och projicerade det hela på tabletterna, ergo, kan inte äta dylika tabletter någonsin igen.
Skicka en kommentar