Skräphögen har ett Saida-moment.

Alltså det här låter helt sjukt, men det gör det inte desto mindre sant. När Prideminglandet var över igårkväll, då dök bandet i YouTube-videon nedan upp på Café Opera. Jag kanske är synsk?

Det måste även vara en av de mest oortodoxa gästblandningar som någonsin huserat tillsammans i lokalerna. Prideminglare, KISS Army och typ brats vid champagnebord. Det var en studie i sällsamhet att betrakta samspelet alla emellan. Många mer eller mindre kända ansikten befann sig i lokalen och det var ändå jävligt spännande att gissa vilket mingel de tillhörde, Pride eller KISS?

Jag blev hur som helst starstruck av tre personer: Birgitta Stenberg (Pridemingel), Fredrik Lindström (KISS-mingel) och Tjockisbraten (oklart). Kan dessutom konstatera, i sann Se & Hör-anda, att Anton Körberg är ungefär ett helt huvud längre än vad jag trodde, att Martin Rolinski är en jävligt het tamale irl och att allas vår Karl Martindahl har gått ner ungefär 20 kg i vikt och numer bär solglasögon inomhus som den superstar han är (ironiflaggan i topp hörrni!).

Ja. Gene Simmons var ju väldigt lång. Hans hår såg lite ut som Reidars frugas i Rederiet. Bakåtkammat och hårdsprayat på ett sådant vis att inte ens den starkaste kuling skulle kunna rubba ett hårstrå. Imponerande.

Not single but sure as hell ready to mingle.

Nähäpp, nu drar jag och Prideminglar på Café Opera i ett par skor som är vansinnigt obekväma men naturligtvis så vansinnigt snygga att jag tänker envisas med att ha på mig dom i alla fall.

Soundtrack till mitt förfiffande har varit världens mest heterosexuella band:

Konflikt.

Vad man planerar att göra en ledig dag: färga håret, städa, tvätta, dricka kaffe ur ny termos i solen, ta en promenad, laga god lunch, fixa naglarna, läsa, organisera klädkammaren, spika upp en tavla, byta några glödlampor, gå på jobbmingel.

Vad man faktiskt gör en ledig dag: ligger i sängen och är förbannad på att någon borrar i porten.

Ni na ni na ni nanaa

Nu har jag ledigt i två dagar. Då tänkte jag läsa ut Den som vässar vargars tänder av Carina Rydberg. Är det någon som har läst den? Jag känner att jag behöver diskutera den lite. Bara lite. Skrapa på ytan sådär liksom. Åh, jag behöver en bokcirkel! God damn it.

Ps. Kan det vara ett av de bästa romannamnen någonsin? Ja. Det kan det.

But at least I didn't screw up the first 5 and a half hours!

Hej hej hallå dagboken,

idag råkade jag av misstag printa ut 270 gratisbiljetter på jobbet.


Varje biljett är cirka 10 cm lång, det blir över två och en halv meter biljetter.


Tillverkaren av biljettprintern verkar aldrig ha filosoferat över tanken på att någon människa någon gång skulle kunna göra något så sjukt korkat och trycka på fel ställe i kassan och därmed generera cirka 270 biljetter fler än önskat. Därför finns det inget kommando som stoppar printning som redan initierats. Det var bara att ställa papperskorgen under printern och vänta ut. Men innan matningen av de 270 fribiljetterna (som i systemet tydligt markerats med mitt namn) avslutats så kom chefen och tog bilder med digitalkameran till säsongsavslutningens bildspel. Say cheese!

Jag går ut starkt den här sommaren. Känns tryggt att kunna visa för sina överordnade att man har koll, att man är rutinerad och att de kan lita på min kompetens.

Eurovision 2008: VII

Grattis Ryssland! Jag unnar er denna vinst av hela mitt hjärta! Obs, ej ironi. Dom borde ha vunnit redan med Prime Minister.

Dock, tredje året i rad som jag ogillar vinnarlåten. För att inte tala om Dimas hemska vibrato. Hooray! Kvällens fråga: hur många år av 20-nåntingplaceringar kommer det ta innan Sveriga fattar att man inte kan rösta fram låtar som är "en riktig schlager" om vi vill vinna Eurovision Song Contest? Haja poäng vi hade kammat hem med Lay your love on me och Alexander Bard i Queen Elizabeth goes BDSM-utstyrsel. Precis rätt avvägning av hit, kitsch och crazy för att sopa banan med alla usla pirater, mimare och powerjuckare.

Men vilka jävla konstiga tacktal från Dima, Plusjenko och fiolsnubben. Är dom fulla eller? I fucking wish I was..

Nu ska jag sova bort min förkylning. Imorgon ska jag jobba. Ynk.

Eurovision 2008: VI

Jag tänkte precis skriva "Isländarna är genier" när de gav sin 8:a till Frankrike. Sedan gav de en 12:a till Danmark..

Eurovision 2008: V

Att jag aldrig lär mig: jag hatar att kolla på röstningen. Alla är ju idioter! Alla mina sämsta låtar ligger för närvaranda i topp.

Eurovision 2008: IV

Men hur slår man Goran Bregovic som pausunderhållning? Det GÖR man bara inte! Nu river dom liksom av Kalasjnikov från min pappas favoritfilm Underground. Kalasjnikov! Jag sjunger med! Vill dansa! Måste leta fram skivan. Vi brukade dansa omkring i vardagsrummet till den här när den kom. Jag och pappsen.

Eurovision 2008: III

Nu jävlar ska det röstas.

Skräphögens rösttips: Israel, Frankrike, och om ni vill ha nån plastig partykvinna som kan ackompanjera dansen på bardisken: Armenien.

Eurovision 2008: Norge

Vad snygg hon är! Vad tråkig hon är!

Eurovision 2008: Ryssland.

Alltså Ryssland vill verkligen vinna. Schlagerdivan Dima sjunger, nån Timbalandproducent har fått skitmycket betalt för att skriva en låt och Plusjenko åker skridskor. Synd bara att den där Timbalandsnubben skrivit världens tråkigaste låt och att Dima inte lärt sig att uttala ordet "impossible", för jag irriterar ihjäl mig på att han sjunger "impassibaaal" hela tiden. "Unthinkabaaaal" sjunger han också. Men jag älskar Plusjenko. Faktiskt.

Eurovision 2008: Serbien.

En balkanballad skriven av Zjelko Joksimovic! Quelle fucking surpris!

Fan skärp er Serbien.

Eurovision 2008: Spanien

Var det bara jag som tyckte att det lät som om han spelade Per Olsson hade en bonnagård på sin lilla leksaksgitarr innan låten drog igång?

Alltså den låter ju prick som Gasolina (anno sommaren 2006), men så länge han främjar de nya danserna el brekindans, el crusaito, el maiquelyason och el robocop så är jag nöjd och glad.

Eurovision 2008: Grekland.

Jag trodde ju då att Grekland nått rock bottom i låttextförfattandets historia med Elena Paparizous "you're my lover, undercover". Det var ända tills Kalomira frenetiskt juckande sjöng

My secret combination, its a mystery for you,
use your imagination, i'm not easy but i'm true.
My secret combination, boy you have to try it hard,
to win a destiantion in the centre of my heart.

Eurovision 2008: Azerbadjan

Jag kan inte ens stava landets namn. I suck.

Men vad är det för fel på dessa människor? en här låten innehåller så mycket märkligt metalwailande i falsett.. Ängelns inledande kattstryparopera måste ligga farligt nära the brown note för jag känner en plötslig ingivelse att gå och bajsa.

Intressant fakta: djävulens hår har vuxit med typ 30 centimeter sedan semifinalen.

Eurovision 2008: Frankrike

"Artisten som fått Kobra att börja bry sig om Eurovision Song Contest". Hahaha! Det här är ju såklart skitbra. Körsångerskor med lösskägg. Monsieur Tellier i en liten fånig bil. En seriöst skitbra låt. Jag vill nästan gråta bara av tanken på att folk kommer ...HAHAHAHAHAHA NU INHALERADE HAN HELIUM FRÅN SIN BADBOLL OCH SJÖNG... anyway.. jag vill nästan gråta bara av tanken på att folk kommer rösta på typ Pirates of the Sea istället för det här.

Eurovision 2008: Ukraina.

Fan då Ukraina, jag litar på er. Så skickar ni en überplastig wailamoster med en låt som börjar bra och sen bara blir trist. Vad hände med refrängen? Dessutom har jag en ännu inte helt utvecklad teori om att textförfattaren tror att låttitelns "shady" syftar på att någon står i skuggan. Det är förstås väldigt roligt om det skulle vara så.

Eurovision 2008: Georgien.

Alltså äntligen en blind deltagare! Det var länge sedan nu. Dessutom är det dubbelost: blind OCH sjunger om fred! Kul även att dom här i början av numret har Michalis Rakintzis gamla avlagda S.A.G.A.P.O-kläder.

Eurovision 2008: Danmark.

Allvarligt talat Danmark. Det här är inte okej. Det här är en såndär låt som skickar road rage-signaler till hjärnan. Efter första refrängen vill man bitchslappa gulliga hundar, lagom till den sista minutens eviga refrängupprepande står man med k-pisten i handen på Donken likt en annan Michael Douglas i Falling Down.

Eurovision 2008: Sverige

Den glittrigaste, hårigaste och plastigaste primadonnan av dem alla! Men gud så snyggt det är med vattenfallet i bakgrunden. Kom igen nu för fan Charlotte!

Eurovision 2008: Lettland

Alltså det här är ett nummer där de 1) sjunger och 2) dansar. Leadsångaren kan varken sjunga eller dansa. På vilka premisser fick han ens vara med i bandet? Dessutom intressant att han själv verkar trött på låten innan den ens har tagit slut.

Eurovision 2008: Portugal

Tjusigt men lite tråkigt. Den har ju maffigt drama queen-potential men faller på mållinjen.

Eurovision 2008: Turkiet

Alltså epic kisspaus på det här bidraget. Ett turkiskt Manic Street Preachers utan hitpotential. Med Michael från Prison Break på trummor.

Eurovision 2008: Island

Sambon: - "I have a horrible feeling this might win."

Men gud vad dom är käcka. Jag hatar käcka människor.

Eurovision 2008: Polen

- "That's weird, she's moved from America to Poland."
- "They must have really cheap plastic surgery in Poland."

*tystnad*

- "If we would have sent that horrible Empty Room we would virtually have sent the exact same song as Poland."
- "But not sung by Mr. Hanky."

*tystnad*


- "Shut uuuuuuup!"

Eurovision 2008: Kroatien.

Utan 75 cents och hans vevgrammofonscratchande hade det här inte varit mycket att hänga i julgranen. Men vad är det han ryter om, undrar jag? Det låter som om han säger "banani", men jag tycker alltid att det låter som om alla pratar om "banani" när jag inte förstår språket.

Eurovision 2008: Finland.

Finland behärskar tre musikstilar på denna jord: tango, metal och humppa. Jag väntar fortfarande ivrigt, och säkert även förgäves, på att de ska slå knock out på ESC med en saftig humppa. Nu blir det mer metal efter metal efter metal, efter år av tango och andra musikaliska avfällingar som .. ja.. discotango. Min fråga: har en man någonsin sett mer finsk ut än det här bandets sångare? I think not.

Eurovision 2008: Israel

Men gud. Hebreiska! Skör eunucksång! Spelande biceps! Körer! Märkliga tongångar! Jag älskart. Synd bara att han byter till engelska efter första versen. Hebreiska ftw!

Det här är alltså låten jag kommer ladda ner och skämslyssna på i min iPod när jag sitter på tuben om morgnarna.

Eurovision 2008: II

En glammig blondin pratar total rappakalja live från Belgrade City Hall. Om man kan spendera miljoner på ett scenbygge kanske man kan casha ut några tusen spänn på engelskalektioner till programledare?

Eurovision 2008: Bosnien & Herzegovina

Nej. Mimare.

Vad är värre än en mimare? En mimare som sjunger in character och försöker låta mimarknasig på rösten såklart!

GO AWAY!

Eurovision 2008: Armenien.

Alltså bra låt. Qele qele, som fan! Men hon låter ju hysterisk när hon sjunger live. Dock är jag svag för fransklänningar. Och ja det är ju en klar floorfiller på Pattans schlagergolv. Potentiell vinnare? Definitivt topp 10.

Eurovision 2008: Tyskland

Alltså det är ju inte bra. Men det är ju inte motbjudande. Mest "meh". I fruktansvärda kläder och med väldigt märklig koreografi. Mycket glittriga armhålor.

Eurovision 2008: Albanien

Alltså Olta Boka. Vad är det för ett jävla namn? Och varför känns det som om den här låten är 3 minuters obegripligt öststatswailande?

Eurovision 2008: Storbritannien

Sångaren inleder med att entusiastiskt ropa are you readyyy?. Från soffan hörs sambon utmattat stöna oh my god... Sedan följer 1001 förolämpningar av varierande kaliber. Jag försöker hålla en positiv attityd. Scenen är ju till exempel jättesnygg!

Eurovision 2008: Rumänien

Rumänien ställer alltså upp med en skittråkig ballad sjungen av en i hemlandet "väldigt berömd tenor" och någon tant. Hur packade var folk när dom röstade det här bidraget vidare? Och nu såhär i crescendot när tenoren kör sin operagrej och tanten tondövt wailar loss så undrar man om folk kanske inte var packade, utan bara lite allmänt döva?

Eurovision 2008: I

Alltså den kvinnliga programledaren är så nasal att hon praktiskt taget pratar genom bakhuvudet.

Eurovision 2008: livebloggens återkomst.

Hurra! Liveblogg!

Just nu: technoversionen av sömnpillret Molitva. Newsflash: den är stentrist även med technobeat och dansare i spexiga brud/brudgumskostymer. Av någon anledning får Lotta Bromés dubbelgångare även utrymme att sjunga en ostig powerballad på obegriplig engelska. Why God, why?

Impulskontroll efterlyses.

Nu plötsligt när jag ligger invirad i en filt på soffan och sneglar på min godispåse i väntan på Eurovision så slogs jag nästan medvetslös av en otroligt spontan och otroligt ogenomtänkt lust att åka på festival. Andas in festivallukt, supa för att orka vara vaken, vakna i ett fuktigt tält med helt omöjligt vidrigt krusigt hår som vägrar hitta tillbaka till sitt spikraka ursprung. Jag tänkte på allt det, och den lite småljumma sommarkvällen som övergår i sommarnatt framför någon scen med något band man antingen skiter rätt mycket i eller som man älskar men som man pga av utmattning och/eller fylla bara önskar kunde lägga av att spela så man får snubbla hem till sovsäckens trygga kyla.

Tur att man är schemalagd att jobba hela sommaren, annars hade jag väl suttit här med nån impulsköpt jävla festivalbiljett som ändå bara hade slutat i tjockisångest och bajamajahat.


Jag och min bästa festivalmat, Arvika 2004

Du sa vaddå?

Har ni LÄST det här? Man vaknar med förkylningsvirus i kroppen, hoppas på lite smaskigt fabricerade nyheter om Eurovision och snubblar över en av de sjukaste artiklarna på länge.

- Kan hon inte acceptera den här ledaren så får hon spela nån annanstans. Men det är hennes val.

Hur kan man bara säga så utan att skämmas? Alltså giv mig styrka. Gubbar! Äckliga, äckliga gubbar som bara behandlar kvinnor i alla åldrar som vore de något jävla smörgåsbord och sen sitter dom där och håller varandra om ryggen. Man blir ju så lack att man likt Ernst-Hugo bara vill klättra upp på taket till Rigshospitalet och vråla med lungornas fulla kapacitet.

Sexskandal i tjejklubben, my ass. Sexskandal i gubbklubben känns mer korrekt.

Lite mer Eurovisionanalys.

Hiskliga scenkläder och fruktansvärda dansare åsido - det som verkligen slår mig är att typ 85 % av årets kvinnliga deltagare ser ut som nidbilden av plastiga lyxhoror.

Information till allmänheten:

Ett akut marshmallowsug infann sig nu.

Eurovisionteori.

Okej, första Eurovision-semin ikväll och undantaget den irländska kalkondockan som kraxar på franska så är alla crazybidrag förlagda till den andra semifinalen. Whyyyyyy? Vad är det för jävla aber som har lottat? Fatta att Perelli kommer få slåss mot inte bara alla bidrag som både låter och ser precis likadana ut som henne, utan även mot Maltas discolåt som handlar om vodka, Kroatiens egna Östen me Resten feat en skitgammal gubbrappare med namnet 75 cents samt Litauens fruktansvärda fladderskjortsbeklädda falsksjungande Fantomen på Operan-pastisch och några piratklädda Letter. Man ba good the fuck luck.

Lite glass skulle inte sitta fel heller.

Min hjärna har verkligen inte ställt om sig till jobbläge. Är helt slut när jag stapplar hem genom Gamla Stan. Nu borde jag till exempel verkligen städa, dammsuga lite, men jag vet inte hur jag ska kunna resa mig ur soffan. Jag har aldrig längtat så intensivt efter hushållsnära tjänster som nu. Hushållsnära tjänster förresten, är inte det epitetet direkt missvisande? Jag menar, en städare eller nanny är ju inte nära hushållet. Den befinner ju sig de facto i hushållet. Hushållsbundna tjänster vore väl mer lämpligt, det är ju till exempel svårt att städa ett hus utanför huset. Men ni hör ju hur jag låter. Som om jag har suttit på ett jobb där en hantverkare haft det goda omdömet att tömma cementpulver i personaltoaletten. Så låter jag.

*primalskrik*

Okej! Nu är jag på riktigt sekunder ifrån vansinnesutbrott! Om jag är hemma på en veckodag eller om jag har sovmorgon, då kan man ge sig fan på att nån jävel i huset borrar som om det inte fanns någon morgondag mellan 08.00 och 15.30. Men när jag har normala arbetstider, ja då är det lik förbannat någon som borrar nåt så djävulskt högt och länge med start kl. 18.00. WHAT THE HELL IS WRONG WITH YOU PEOPLE? Hur mycket kan det finnas att borra? I vår trapp? Ni borrar ju dag ut och dag in, vecka efter vecka, år efter år! Om ni sliter ur kök eller badrum och måste borra med med typ rock drills i cementengrunden så kan ni väl 1: göra det med stängda dörrar eftersom trapphusets akustik inte riktigt gifter sig med ert idiotborrande enligt önskemål och 2: antingen göra det när andra är på jobbet ELLER när vi kommer hem, var för i helvete lite konsekventa! Jag orkar inte höra mer borrljud! Jag hatar er så jävla mycket!

Nu med egen tv-serie.

Men The Jonas Brothers. Tre kristna bröder som sjunger softrock med målbrottsröster. Har vi hört det förut? Ja, det har vi. Och det skär i mina öron. På grund av målbrottsrösterna alltså, det är fan skitjobbigt att lyssna på! Inte konstigt att man måste vara snorpackad för att stå ut med Mmbop.

Dagens action!

Jag hade bokat tvättid idag. Skulle tvätta mina arbetskläder, eller ja, ett gäng vita blusar, och lite övrigt gott och blandat från tvättkorgen. Klockan 11.02 dundrar jag in i tvättstugan, där grannen som haft tiden mellan 7-11 står och hänger sin tvätt i torkrummet. Så långt är allt frid och fröjd. Hon har ju rätt att torka en timme in på min tid. Jag hejar glatt, hon hejar glatt tillbaka och jag slänger in all min tvätt i de två maskinerna och traskar upp till lägenheten.

När jag kommer ner lite mer än en timme senare för att torka så hänger föregående tvättares kläder kvar i torkrummet och torktumlaren är igång. Jag fnyser lite lätt för mig själv och börjar dra hennes nu torra kläder åt sidan för att hänga upp mina nytvättade arbetskläder i torkrummet, och avslutar med att ta ut hennes 7 torra handdukar ur torktumlaren för att slänga in resten av min tvätt där. Sedan startar jag en ny tvättmaskin med sängkläder. Alltjämt småmuttrandes om att man minsann alltid får mecka med andras tvätt för att dom inte har koll på klockan. Sedan är det som att mitt undermedvetna i ren panik skickar mig en varningssignal av typen röd blinkande lampa med tillhörande sirén as seen in u-båtar. Helt plötsligt ser jag liksom bokningstavlan framför mig och drabbas av en plötslig insikt. Tar några raska steg ut i källargången och får mina misstankar bekräftade. Jag har bokat tid 11-15, den 21 maj. Idag är inte den 21 maj. Däremot har någon annan bokat tvätttid idag, mellan 11 och 15 och jag har alltså i ett slag förvandlats från tvättidspolis till tvättidstjuv! TEH HORROR!!!11 Jag springer tillbaka in, kastar ner all min blöta tvätt i IKEA-påsen, kastar in grannens torra handdukar i tumlaren igen, och inser att jag kan ju fan inte avbryta tvätten jag precis satt igång. Det var bara att moloket vandra upp för trapporna och förekomma den arga lappen som säkerligen skulle dyka upp genom att skriva en lapp vars innehåll kan sammanfattas: förlåt, hjärnsläpp, förlåt, förlåt.

Alltså pinigt! Drabbades av tvättstugeångest av magnifika mått. Sedan ringde det på dörren och det var grannkvinnan som tvättat innan mig. Hon lämnade prompt tillbaka min lapp och sa att det var ingen fara alls, hon hade bara bokat 11-15 för att förlänga sitt tvättpass som var innan och nu tyckte hon att jag skulle skynda mig att gå tillbaka ner med min tvätt och torka den innan någon annan kom och snodde den. Jag bara stog där i mitt skitiga hår och med skamfylld blick. Nu känner jag mig helt känslomässigt utmattad. Tvättstugeintriger alltså! Man skulle kunna bygga en hel dramaserie runt dom.

Crazy little party girl.

Nu när klockan närmar sig midnatt börjar jag få svår "dagen innan första jobbdagen for the rest of the motherfucking summer"-ångest. Och hur kommer jag då fira min sista dag i ledighet? Inte med mer storartad dekadens än en dag i tvättstugan. I'm so excited, and i just can't hide it. (här framgår alltså ironin med smärtsam tydlighet) Kanske festar jag även till det med att laga lite lunchlådor.

Det värsta är att jag inte ens har något att tröstäta här hemma. Jo en ananas, men alltså det duger ju bara inte.

Men han är ju snygg?

Nu har jag visserligen inte ens läst Snabba Cash, detta skall erkännas, så jag vet egentligen inte ett skit om hur Jens Lapidus skriver eller vad med boken som är så bra att den fått uppmärksamhet och uppskattning. Kanske är historian jättespännande och väl sammanknuten och vad det nu kan vara, jag har alltså ingen aning. Men. Det jag läser om nya boken Aldrig Fucka Upp ger mig lite skämskuddevibbar. Jag kan bara inte tycka att det känns trovärdigt? Att juristen från Gröndal hittar språklig inspiration hos typ Dogge Doggelito och Ett Öga Rött? Min ryggrad vill krulla ihop sig till en liten kringla och förskräckt avlägsna sig när jag läser citat som


En skogsdunge. Mahmud: på knä på gräset. Händerna på huvudet. Som nån jävla Viet Cong-lirare i en krigsfilm. Underlaget blött. Fukten trängde igenom hans jeans. Klockan: kanske nio. Himlen var fortfarande ljus. Runt omkring honom: fem shunnar, alla modell livsfarlig. Snubbar som inte bangade. Som säkert klippte killar som Mahmud till frukost en gång i veckan. Hur gärna som helst.
Chara.

Fem shunnar! Chara! Ymnigt kolonmissbruk! Gud hjälpe mig. Det signalerar inte direkt James Ellroy och hårdkokt "Stockholm Noir". Snarare Full Fräs med Dogge och Krister - en hårdkokt förortsbuskis. Men jag har som sagt inte läst mer än dom här teaserstyckena, så jag kanske missar hela poängen. Rätta mig gärna om jag har fel.

Hästkista ftw!

Det är ju roligt med T9, som vi alla vet. Den oregelbundna T9-stavningen är ju den uppdaterade versionen av "vart tar den andra strumpan vägen i torktumlaren"-skämtet; det mest klassiska är väl varför den kan stava till exempel jöback men inte den bestämda formen av mackapären den parasiterar på (mobileo som förslag för mobilen). Det blir ju dessutom ännu roligare/konstigare när den även kan stava till Duvemåla.

För några kvällar sedan blev jag uppmärksammad på fler märkligheter att lägga till listan. Jag frågar mig nu således varför T9 inte kan skriva fitta, men däremot dubbelfitta? Jag undrar dessutom vem som kommit fram till att hästkista är ett ord folk hellre vill använda än, säg, gästlista?

I don't like the BiB, but the BiB likes me.

Just nu: har i några timmar tillsammans med Flizan ihärdigt jobbat mig igenom en BiB de Chapel Hill. Vi har simultanlubbat till Love & Poison-dvd:n, sjungit falskt och högt till f.e.e.l.i.n.g c.a.l.l.e.d l.i.v.e-dvd:n och ätit kallt potatismos. Livet i förorten är så jävla sweet. Jo vi sjöng också The Weeping Song från en Nick Cave-vhs. Liza var som vanligt Nick och jag var Blixa. Grannarna ba "körslaget WHO?". Nu: mer kallt potatismos, somnad fot, absinthe och Do you love me? Man ba yes.

Back in the USSR

Jag är hemma och jag har varit på utbildningsdag på jobbet och jag är trött. Dessutom tyckte jag att det var en bra idé att lämna mitt SL-kort i en väska i ett sovrum hos Shauns mamma. Återkommer.