Delrapport.

En dag in på Pride Park-vistelsen och jag har för fan sand i varenda kroppsöppning Gud välsignat mig med. Finns det någon i Sthlm Pride som hört talas om det fantastiska begreppet gräsmatta? Att förstöra ett par skor varje år samt att gå omkring och se ut som om man hånglat i en kissgrop på Roskilde känns fan inte kosher.

I can feel it move me.

Nu jävlar visar jag prov på min utomjordiska simultankapacitet. Jag ska såhär efter arbetsdagens slut skriva en artikel på ca 10 000 tecken, samt hinna klippa min lugg, färga mitt hår och fixa naglarna. Det är ju ändå Pridedags and bitch don't wanna get outdone by Stolta Transvestiter i tältet bredvid liksom. Så nu har jag öppnat ett Word-dokument och en flaska rosé, nu väntar jag bara på att inspirationen ska komma flödande. Extra livsbonus: om en vecka kommer jag bara jobba på ett jobb och ha normala arbetsdagar och inget alls att oroa mig för i hela världen. Or so I like to tell myself.

Psykotiskt beteende aside alltså.

Förlåt, men är det fel av mig att tycka att Jokern är vansinnigt het i The Dark Knight?

Välkommen hem.

Som ytterligare ett led i vår totala brist på empati och snabbhet i att döma hundar efter håren så presenterar jag och Liza en ny spännande underavdelning på Norsblogg: Hemma Hos Morsan.

Det går i princip ut på att vi hånar folks hem.

En annan glad nyhet är att min sambo till slut kommit hem från Berlin efter att ha spillt ketchup över sin Jenny Hellström-tshirt, kissat på sin tandborste och missat planet som skulle tagit honom hem i söndagsnatt.

All is well in Asspudding.

An orchestra of angels playing with my heart.

På riktigt nu så kan jag för tillfället inte tänka på något annat än att få sjunga den här låten på karaoke. Jag och Bel Hamim har övat (det lät skitbra!) och delat upp refrängen så att en sjunger Annie och en sjunger den tjocka operaängelns operawailande. Jag sjunger den tjocka operaängelns operawailande btw. Vi har även övat på dansstegen till vårt paradnummer, Addicted to love, så att det ser välsynkat och seriöst ut. Allt det här hann vi med på kontoret när vi jobbade med vårt Prideprojekt. Det är inte klokt alltså.

"Girls, boys, art, pleasure"

Okej igår efter några öl i solen började jag och Shaun diskutera vem som är världens kändaste bög. Vi kom fram till Elton John. Idag, för en liten stund sedan, i sällskap av en flaska vin på balkongen så återkom vi till diskussionen. Jag hade strax innan middagen på balkongen hittat Fejangruppen "If gay marriage is good enough for Dumbledore, it's good enough for America" och frågade mig därför om kanske Dumbledore klår Elton. Vi kom fram till att nej, Dumbledore är nog inte kändare än Elton John, även om böckerna sålt ungefär hur många miljoners exemplar som helst. Däremot konstaterade vi att om Harry hade varit bög, alltså i kanon nu - calm down alla slashare, då hade nog han toppat listan.

Vad tror du? Vilken öppet homosexuell man är mer känd världen över än Elton? Is he the only gay in the village eller?

Facebook + Babelfish = Sant

Såhär stog det i min Compare People:

(1) infödd.
En av din kompis har en krossa på du.

Super funny!

En liten parentes.

Jag hör fel varje gång tv-reklamen som går för nya "stjärnskottet" Amy McDonald dyker upp i reklampauserna. Jag hör Amy McDiamond. Nu. Är det för att jag är hjärntvättad eller för att voice overn mumlar? I don't know. Do I really care? Hell no.

And now for some geekdom.

Ibland tvivlar jag på min egen coolhet. Till exempel när jag sitter hemma framför datorn med en termos kamomillte och peppar inför min första instans i Outlands i World of Warcraft. Sex, drugs and rock n' roll har aldrig känts så långt borta som i de stunderna. Det är då jag litar på mina instinkter, och mina instinkter säger mig att Mr T är måttstocken mot vilken jag mäter min everyday cool.

Då känner man ungefär GNÖÖÖÖÖÖRGHFGFHF.

Man går upp klockan sju för att man verkligen måste tvätta arbetskläder. Man är lite putt eftersom man inte börjar jobba förrän kl. 11.30. Man har tjatat om det här i någon dag eller två. Man är verkligen putt. Man samlar ihop sin tvätt. Man letar efter tvättmedel. Man väcker sambon och frågar försynt vart han ställde tvättmedlet när han tvättade sist. Han svarar ungefär "hoppsan, jag glömde säga att det är slut".





____________________________________________________________
EDIT: Sambon reste sig ur sängen, fortfarande lite full efter sin utekväll, och gick på eget bevåg bort till macken och tillbaka - en promenad på cirka 20 minuter - för att handla tvättmedel. Kärleken återuppväckt och ordningen återställd.

Jag och Billy.

Idag har jag legat på en filt i solen nästan hela dagen. Och av denna fysiskt ansträngande aktivitet blev jag så vansinnigt trött att jag inte orkade göra ett jota på kvällskvisten. Bara lyssna på Cyndi Lauper och Billy Idol och Alison Moyet och det andra som spelas på min bästa radiostation i iTunes, Radioio 80s New Wave. Eller näst bästa kanske. Luxuria är faktiskt ohotad på förstaplatsen. Så jag ligger här i sängen och sittdansar, eller liggdansar då kanske, till Mony Mony och drömmer om att ha råd att gå på Breakfast Club på Bonden på onsdag. Med tanke på att det är en klubb utan inträde kanske ni fattar exakt hur det ligger till på kontofronten.

Lyssna på det här då. Imorgon har jag tvättid klockan 7. Och så jobbar jag. En dags helg. Det var vad jag hade. Skandal. Nu ska jag liggdansa hela vägen till sömn!

Så tog månadens ölbudget slut.

Jihu, nu är jag jävligt pank för jag har köpt en biljett till Way Out West!

Flaming Lips! Sigur Rós! Grinderman! Grina till Broder Daniel!

Alltså civiliserat festivalliv på gamla dagar, precis efter Pride (där jag kommer svettas och slita mitt hår i ett tält). Det är vad den här sommaren behöver. Släkten, förbered soffan. Here we come. Måste köpa regnjacka.

Vad man gör på jobbet.

Man blir poppis bland de nya kollegorna:
Ny kollega: -"Alltså, your're not a lezzy, right?"
Jag: -"Haha, nej."
Ny kollega: -"Jag visste det. You're too funny!"

Man råkar eventuellt delta i sexuella trakasserier av 19-åriga pojkar i uniform:
Jag: -"Dom får ju komma in gratis när dom har uniform."
Ny kollega: -"Mm..in my pants!"
19-åriga pojkar i uniform: *tittar förskräckt på barracudorna bakom kassan*

Man blir lite mer poppis:
Ny kollega: *håller fram en papperslapp där det står DU E FAB*
Jag: -"Jag ska fan ta hem den där lappen och rama in den. Som ett diplom."

Man förstår sig inte på finnar:
Finsk pappa: *muttrar på helt obegripligt och för fingret i en stadig cirkel runt, runt på en karta utan att titta mig i ögonen*
Jag: *tyst*
Finsk pappa: *vänder sig om och går*
Ny kollega: -"Alltså varför sa du inget?"
Jag: -"Men vad skulle jag säga? Han bara pekade ju i en cirkel utan att ens försöka mima en fråga!"
Ny kollega: -"Han var lite konstig."
Jag: -"En runda till på Finlandsbåten, anyone?"
Ny kollega: -"Dissa inte Finlandsbåten, där har jag haft några av mina bästa stunder!"
Jag: -"You and me both, darling."

Man förstår sig verkligen inte på finnar:
Kvinna med tung finsk brytning och en väldigt dramatisk inställning till biljettinköp: -"I come from Finland with 4 children. I need tickets."