Kalla mig loco, men jag har någon sorts idé om att eftersom jag prackar på mina elever obligtorisk läsning i tid och otid så borde jag ta mig tiden att läsa de böcker mina elever svärmar för. Allt det här är ju naturligtvis för att bla bla bla pedagogik bla bla mötas bla bla närma oss litteratur med delade perspektiv, ni fattar. Grejen är ju att topp två populäraste böcker bland mina elever är Snabba cash och Twilight-serien, vilket i ärlighetens namn är titlar som jag inte känt mig sådär assugen på.
Men rätt ska vara rätt och när en kille i 9:an höll ett långt brandtal om hur överjävla bra Snabba cash är och sedan erbjöd mig att låna hans eget exemplar så kände jag att "okej då, kör i vind. Låt oss få detta överstökat en gång för alla". Så jag lånade den.
Liten parentes: eleven ba "jag har den på pocket, jag har fått den av min syrra som jobbar på Pressbyrån, göööva det är bra med en syrra som jobbar på Pressbyrån då kan man få billigare pocket JAGÄLSKARDENHÄRBOKENSOMJAGFÅTTAVMINSYRRAPÅPRESSBYRÅN". Så får jag boken, öppnar den och ser ett illgrönt klistermärke på insidan av pärmen. Stämpeln på klistermärket är överstruken och istället har eleven fyllt i sitt namn. Jag är dock inte blindare än att jag kan se att det han maniskt strukit över med bläckpenna är skolbibliotekets stämpel. Hittar en likadan överstruken klisterlapp i slutet av boken. Klisterlappen med streckkod på bokens baksida är bortpillad, dock sitter klisterlappen med de avslöjande bokstäverna Hc kvar på ryggen. Nu ska jag sluta använda ordet klisterlapp, ville bara dela med mig av denna bihistoria. Slut på parentes.
Okej, det jag skulle komma till var följande: Jag har hunnit 45 sidor in i den här superrafflande boken och jag vet i ärlighetens namn inte om jag kommer orka hålla ut de sista 430 sidorna. Jag menar, är det konstigt att mina elever inte kan förstå innebörden i en mening som består av huvudsats + minst en bisats om det här är deras föredragna litteratur? Så många korta meningar och alla dessa jävla kolon! Jag blir tokig! Min misstanke om att Jens Lapidus alster nog passar bättre i serieformat bekräftas för varje stympad nominalfras jag utsätts för. Funderar allvarligt på att göra en s.k "elev". Dvs, kolla på filmen och låtsas som om jag har läst boken när jag blir förhörd.
onsdag, maj 19, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
haha... Jag har en regel, läs första sidan i boken innan du köper den (snor den på bibblan) och Snabba cash överlevde inte föstasides-regeln.
Var tvungen att kommentera. Jag håller med om boken, jag kommer banne mig inte genom den, trots att eleverna säger att det är det bästa som hänt sen skivat bröd ungefär...
Jag hade sjukt svårt att ta mig igenom de första femtio sidorna men den blir bättre. Aldrig fantastisk. Men klart underhållande.
Jag tycker det är ganska sött att han har snott den från bibblan. Förstår att det kan vara ett dilemma för dig som lärare dock...
Tvinga dom att läsa De Välvilliga. Schysst långa meningar där och en författare som tycker att kolon funkar bättre än parentes.
Twilight gick bara att ta sig igenom i ett heligt feminisitiskt raseri. Snabba Cash har jag inte ens försökt med.
Tvinga dem att läsa Våld av Joyce Carol Oates! Och sen diskutera den i timmar. Vissa böcker blir jag extra ledsen att jag aldrig blev lärare av att läsa, den var en av dem. OKHEJ.
Skicka en kommentar